Det trillar tårar ner för min kind, lugna tårar som lämnar spår av salt på nyckelbenen när de ramlar från hakan. Det kan vara en helt vanlig tisdag i maj för mig men en av de värsta dagarna i livet för någon annan. Så många man aldrig mött och någon man håller så nära hjärtat. Som idag har en tisdag som är allt annat än vanlig, en tisdag som de kommer att minnas för resten av deras liv. Den 24 maj 2011.
Jag tänker på allt ont i hjärtat jag gett mina nära när min egen hjärtesorg varit ohållbar. Alla gånger jag skrikigt och gråtit och sagt att nu orkar jag inte mer, nu vill jag inte leva längre. Nu gör hjärtat så ont att jag hellre dör. Tänker på hur de har suttit där och försökt göra alla rätt. Min familj och mina närmsta vänner. Hållit min hand, tänt min cigarett, fyllt på mitt glas, bränt av ett skämt och lagat min favoritmat. Sagt alla de snälla och rätta sakerna man kan säga. Kommer ihåg känslan av att de inte vet hur det känns.
Så slår det mig nu att jag aldrig vetat hur det känts för dem heller.
Men sen sitter man här med någon som står en så nära, så obeskrivligt nära och plötsligt är det ombytta roller. Och jag skulle ge allt i världen för att vara den med krossat hjärta än den som försöker säga rätt saker. Jag vet hur ont det gör. Men mest av allt – den plötsliga känslan av att förstå hur det har känts i dem. Smärtan i att försöka säga de rätta sakerna men innerst inne veta att vad jag än säger kommer ingenting hjälpa. Inga ord kan bota hjärtesorg om de inte kommer från personen som orsakat den. Den otroliga svagheten i att bara den som orsakat smärtan kan göra det bra igen. Jag vet exakt hur det är och därför gör det så ont när någon man känner som är så stark plötsligt är så svag.
En helt vanlig tisdag i mitt liv. En dov smärta i hjärtat man efter mycket träning lärt sig leva med. Men för någon annan allt annat än en vanlig tisdag.
FYFAN VAD GRYM DU ÄR KVINNA!!
Du hatar verkligen att springa va?
Svar till Ola Salo:
Vad menar du?
Riktigt riktigt fint. Underbart faktiskt!
Och krama vännen och sitt där bredvid, det är allt man kan göra. Men det vet du förstås redan.
xx
det var fint och sant.
SJUUK TEXT! Vet exakt vad du menar KRAM!
Tack kvinna!! Jag älskar att läsa din blogg varje dag men kommer mig aldrig för att kommentera nåt. Men nu var jag bara tvungen för just idag har jag haft en utav de mest ångestfyllda dagarna i mitt liv.. Det kändes bara så otroligt lättande att läsa dina ord som är så jävla sanna. Din vän är lycklig som har dig! You go girl! Kram
Mina tårar trillar ner just nu, just på grund av personen som orsakade min hjärtesorg. För ett år sedan. Eller egentligen gråter jag nog pga mig själv pga honom. Och det värsta är att jag känner en skam för att berätta om det för alla, alla förutom ”hjärtekrossaren”. Hur gör man då? När det känns som att man spricker, när det känns som att man vill ge upp, men skäms för att berätta? Jag önskar att det fanns en handbok för detta.
Du skriver i alla fall hemskt fint. Otroligt fint. Och du verkar vara en otroligt fin vän. Ta hand om dig!
Jag vet nog ingen människa som är så bra på att sätta känslor i ord. Du är bara för grym! Älskar din blogg. Den är precis så där öppen som man vill att en blogg ska vara. Allvarlig och fylld med en massa sorg, men samtidigt rolig och fylld med glädje. Tack för en underbar blogg, Michaela! Du är bäst ♥
Varje gång jag ser att du har skrivit en ny längre text håller jag andan. Och efteråt är jag fortfarande helt blown away. Du skriver så himla fint
Att pricka känslor & tankar så mitt i prick, gång på gång, är en konst. En konst du är fantastiskt duktig på Michaela!
Att pricka känslor & tankar så mitt i prick, gång på gång, är en konst. En konst du är fantastiskt duktig på Michaela!
Råkade kommentera fel inlägg!!! SORRY!
Råkade kommentera fel inlägg!!! SORRY!
Du är så enormt grym och dina texter är så bäst!
jag lånade din text för att visa i min blogg (jag hoppas det är okej) för de berör mig så enormt.
gå gärna in och kolla min blogg själv så förstår du vilken förebild du är! ♥
Du är så grym Michaela!
Du är så otroligt bra på att förmedla känslor i text, mina tårar rinner av att läsa den här texten och jag vet eg. inte så mycket mer om vad som hänt än känslan av händelsen. Du inspirerar mig och får mig att vilja börja skriva igen för att kanske möjligtvis kunna förmedla känsla i text igen, tack! Så fin!
Brukar också tänka precis så där. En helt vanlig dag för mig, men kanske den värsta någonsin i någon annans liv. Men brukar också vända på det ibland, en helt vanlig dag i mitt liv, men den hittills bästa dagen i någon annans liv.
Fick gåshud av din text. Man känner verkligen igen sig. Du är så jäkla grym!
åh, får ont i hjärtat av verkligheten i det du skriver.
Du levererar!
blir tårögd av det här; när ord träffar en.
Du är stört bra! Du sätter ord på varenda känsla som de flesta känner igen sig i även fast vissa känner det starkare än andra.
Tunga grejer, det är ju nog jobbigt att ha hjärtesorg själv men att se någon nära ha det är väll det värsta? Usch.
Förresten, så fint skrivet! Du kan verkligen sätta ord på känslor!
Du er helt sinnssykt bra. Så fantastisk! Jeg er blown away… Klemmer fra Norge
grym du är…
du skriver så fantastiskt bra!
Så jävla rätt! känner igen det på mig själv så väl! Du är Grym Michaela!
Det var förresten jag som kom fram till dig på Oxig i fredags! Ber om ursäkt om jag bara flög på sådär. Men jag var i Stockholm och hälsa på och såg dig, var ju bara tvungen att säga något! 😉
Ha det gött!
mitt hjärta är i hjärtesorg efter att den bästa personen i livet helt plötsligt (utan någon som helst förvarning) säger till mig att han inte vet vart vi är påväg, vi är för unga, ska vi vara tillsammans i sju år till för att SEDAN förstå att vi inte vill vara med varandra?
Han älskar mig, jag vet det. Han älskar mig SÅ JÄVLA MYCKET, men ändå så gölr han såhär. En underbar person jag varit med i två år, distansförhållande och kämpat för – snart åker jag ner till samma land som honom och kommer tillbringa 8 månader och då säger han ”vart är vi påväg?”.
Jag vet att han grät igår, och idag och förmodligen imorgon. Lika mycket som jag gråter. Men livet är svårt och kärlek är så jävla jobbigt!!
Det enda jag hoppas är att livet kommer ge oss en chans i framtiden, för jag älskar verkligen den här människan och jag vet att han älskar mig. Han och jag vet att timingen är fel och att vi måste växa upp, mogna. Jag har fortfarande på mig hans hoodie, hans halsband och jag luktar fortfarande på hans gamla lumpen-jacka som finns här hemma hos mig – jag kommer aldrig släppa honom, bara försöka leva med känslorna.
I måndags var det en helt vanlig kväll för andra, för mig var det den värsta i mitt liv.
Första april är för de flesta en rolig dag. Och för andra bara en helt vanlig dag. För mig kommer det alltid att vara dagen då min mamma dog.
För mig var tisdagen den 24e Maj den värsta dagen i mitt liv. För dig en vanlig tisdag, för mig en helvetes dag. 2 utav mina nära vänner dog tragiskt i en bilolycka. !8 dagar innan vi ska ta studenten.
så fantastiskt träffande
Mitt i prick verkligen! Fantastiskt skrivit och så himla rätt.
Kände att jag fick ny motivation att ta mig igenom hjärtesorgen som just nu präglar mitt liv. Tack!
det viktigaste är inte vad man säger, det viktigaste är att man är där och att man vågar stanna kvar. bara vetskapen och tryggheten i att känna att ngn finns där för en kan göra all skillnad o betyda så mycket.
Du skriver väldigt fint! Hoppas det snart känns bättre..
Jag vet också hur det känns. Och vad vackert du skriver. Du beskriver varenda känsla med så otroligt starka ord och med en så otroligt befriande känsla av att vi någon gång, allihopa, har varit i det där mörkret. Ingen kommer förstå precis hur det känns, men man kan alltid förstå hur jobbigt det är att känna sig ensam om att vara ensam.
Du är bara så fantastisk!
Sista natten jag och min, nu före detta, pojkvän sov i samma säng efter ett 4 årigt förhållande…
Svar till Karin:
Men fy vad hemst att läsa. Jag blir ledsen i hjärtat, kanske ännu mer för att jag vet att den dagen kommer komma för mig också så fort jag vågar ta det klivet. Jag vet att jag borde, att det vore bäst för mig, men jag vågar inte.
Du sätter ord på mina tankar och spretar ut dom så de blir förstådda. Jag är en förvirrad 15 åring men du ger mig så mycket. Tack michaela för att du får mig att inse saker och växa som människa. ♥
kommenterar a.l.d.r.i.g, trots att jag typ läser din blogg slaviskt! är helt enkelt för blygsam. men jag känner att du åtminstone förtjänar att höra detta.
ibland när du skriver får du mig att lägga märke till så värdefulla stunder och känslor i livet som jag kanske annars bara springer förbi. du gör mig tacksam över små ögonblick och får mig att fatta hur fina och unika de är.
så fint skriver du.
puss till dig för det.
Du skriver så vackert. Du sätter ord på känslor jag känt länge. Tack Michalea.