baby.

Jag hade en pojke Michaela. Vi bor ganska långt ifrån varandra så det var egentligen inte alls meningen att det skulle bli vi, i alla fall inte första gången. Sedan hände det igen. Och jag är sådär, tror att första gången är det ett misstag, något som bara händer, men andra gången, då är det ett val. Han valde att kyssa mig igen. Så där låg jag, kär som aldrig förr på hans varma bröst och morgonsol lyste in i rummet och gjorde allt sådär mysigt varmt och hade precis haft den finaste natten någonsin i hela mitt liv.

Och jag var sådär jobbigt medveten om att allting var fel och att det aldrig i världen skulle fungera när dessa nätter skulle vara. Men jag ville inte tänka på det. Jag vill gå omkring och tro att jo men det skulle kunna gå det här. Att vi kanske kan gå omkring och låtsas att vi är varandras.

För han valde mig. Två gånger valde han mig. Men när han vaknade upp den där morgonen sa han att jag inte skulle få för mig något. Att vi bara är vänner. Och jag säger inte att vi skulle vara varandras älskade. Men efter allt vi någon gång kände för varandra är vi inte bara vänner. Och jag är bara 17 år och vet knappt vad kärlek är mer än att det gör ont. Det går så himla ont Michaela.

ibland kan så få ord säga allt… Jättefin blogg 🙂

Var gör du din lösögonförlägning?