I samarbete med Nelly.com
Jag och mina favvotjejer klädda i Nelly på Ibiza och Nelly Pool Party!
Ni har väl inte missat veckans snackis?
Perfect Day Media, med Amanda Schulman och Hannah Widell i spetsen, ska skapa en dramaserie tillsammans med Nelly.com! Är inte det ett otroligt spännande sätt att jobba med marknadsföring på? Jag är så imponerad!
Drama-serien kommer att handla om 25-åriga Nelly och hennes tjejkompisar och tanken är att det ska ses som en ny, yngre och modernare version av Sex and the City. Serien kommer att släppas i 48 (!!!) delar och handla om unga kvinnors mål, drömmar och modeintresse – allt man vill se i en serie med andra ord!
Bästa av allt? Det kommer att hållas en öppen casting för att få en roll i serien! Med andra ord, om den låter som något för dig eller en kompis (eller er båda?), missa inte den här chansen!
Den 1:a april kl 09.00 på Scandic Anglais i Stockholm kommer den öppna castingen att hållas, med målet att hitta de tre kvinnliga huvudkaraktärerna för serien.
Våga följ era drömmar och GÅ DIT! Hade varit sååå jäkla fett om någon av mina läsare fick en roll i serien. Lova att mejla mig och berätta då! Håller tummarna för er alla <3
En annan favvolook från Nelly.com…
… eller den här från Summerburst 2015!
En sista look, från Cannes förra sommaren. Har fått galet mycket komplimanger för denna Nelly-dress!
Hej Mikaela
Har läst din blogg ett tag och tänkt skriva flera gånger men har alltid haft tanken att ”hon hinner nog inte läsa alla inlägg så jag hoppar”
Men efter ditt inlägg igår så är jag bara tvungen.
Jag har på senaste tiden varit med om något av det värsta man kan vara med om. I december blev jag gravid. Jag har aldrig velat ha barn tidigare men eftersom det var planerat så blev jag uppriktigt glad och samtidigt livrädd. Framförallt på grund av att jag inte jobbat ens ett år på mitt nya jobb som säljare och inte presterat så som jag själv önskat. Men också för frågan om jag var redo, hur det skulle gå etc. Efterhand föll jag dock in i allt mer lycka och trots illamående från helvetet, så såg jag fram emot allt och kollade inredning och kläder i smyg.
I början på februari var vi på vårt första ultraljud. Lyckliga att få se vårt blivande barn satte vi oss hos barnmorskan som så fort hon hittat fostret uttalade de ord vi absolut inte ville höra: ”Tyvärr kan jag direkt se att något inte är som det ska”.
Vi fick därefter vänta, utan svar på vad som var fel, fyra dagar på att prata med läkare som tog moderkaksprov och konstaterade att Nackspalten var drygt 7 mm. (Normalt är max 3,5 mm) Plus en antydan till något som kunde bli ett framtida hjärtfel. 8 dagar fick vi sedan vänta på provsvar och för tre veckor sedan avbröt vi graviditeten genom medicinsk abort. Den smärtan, både psykisk och fysisk, går inte ens att beskriva. Jag fick föda fram fostret som vid en vanlig förlossning, nästan helt utan smärtstillande och jag var helt säker på att jag skulle dö av smärtan där och då.
När allt var över fanns inte den fysiska smärtan kvar men den psykiska…
Den psykiska bär jag med mig än, även om jag försöker tänka på annat och jobbar 100% för att ha annat att fokusera på. Men smärtan finns där hela tiden ändå.
Jag trodde jag var stark nog att motstå och komma över smärtan snabbt men den vägrar ge med sig.
Nu har jag jobbat i nästan 3 veckor men jag kan inte jobba så intensivt som jag skulle önska och behöva. Ångesten för att inte prestera är därmed närvarande varje dag. Men jag vill inte sjukskriva mig. För det känns som ett bevis på svaghet. Och för ekonomin så klart…
Så när jag läste ditt inlägg igår om utbrändhet så kände jag igen mig så väl vad gäller att jobba tills man stupar. Att känna press och tvång att prestera oavsett när, var och hur.
Vad gör man i en sådan här sits? Hur tar man sig igenom? Jag vet inte, men jag vet att din blogg och din senaste bok, har många punkter som jag försöker ha med mig i alla lägen just nu. Så tack! Tack för att du står upp och belyser det som annars är betecknat med ”svaghet” och ”skam” när man berättar att kroppen strejkar totalt.
Och skam ja, att göra abort på grund av sjukt foster vekar också vara belagt med skam. Att en kvinna själv har rätt att bestämma över sig själv, sin kropp och sina egna val verkar inte gälla i alla lägen. Oavsett vilken anledning eller vilken sjukdom fostret har så finns det alltid de som står och pekar och dömer. Jag har aldrig hört så många berättelser förr om liknande fall som när jag/vi berättar om vad som hänt. Att kvinnor inte vågar berätta om det här är så skrämmande och det verkar vara belagt med skam först och främst. Jag är inte rädd för att berätta för detta är något som plågar mig varje dag men ändå är jag övertygad om att jag/vi gjorde rätt val av flera anledningar.
Så en stor del av utbrändhet tror jag, ligger inte enbart i pressen samhället har på oss kvinnor utan den press kvinnor ställer på kvinnor… Tyvärr. Jag har haft fler kvinnliga chefer än manliga och deras sätt att styra var med järnhand, kontrollbehov och misstro. Manliga chefer vill också ha kontroll men erbjuder också en tilltro som kvinnliga chefer inte gör. De verkar tro att de måste vara stenhårda och tuffa för att visa att de duger. Så jag tror att det viktigaste i kvinnors fall är att vi måste se oss själva i spegeln och våga vara oss själva och tro på det vi gör. Inte apa efter andra eller döma andra.
Det här blev ett alldeles för långt inlägg men du inspirerar så otroligt mycket så mina ord är en hel dialog som jag mer än gärna skulle haft med dig öga mot öga 🙂 Nu går bu inte det så då fick det bli såhär 😉 Hoppas att du hinner läsa, men förstår om det inte hinns med.
Ha en underbar dag!
Hej kära du
Tack för en så otroligt öppen, ärlig, smärtsam, naken men också hoppfull kommentar. Vilken fantastisk person du verkar vara!
Livet är oväntat och går inte att förutse, det enda man kan göra är att lyssna på sin kropp tror jag, speciellt när man går igenom tunga grejer (som du gör just nu). Ge dig tid för vila. Sjukskriv dig några veckor om du behöver – det ligger ingen skam i det. Du behöver inte ens berätta för någon om anledningen. Ditt privatliv bestämmer du över och vem som ska få tillgång till det är ditt beslut. Kanske många eller inga alls. Gör det som känns bäst för DIG.
Boka in VILA i kalendern, det är ett bra knep när det är för mycket i livet. Se till att det blir flera timmar varje vecka. Du behöver vilan och du är värd den. Gör allt i din egen takt, de som dömer dig har problem hos sig själva, låt ingen få dig att tro att du är någonting annat än fantastisk.
Jag tycker att du är sjukt modig som delar med dig av din berättelse och som du säger så kommer ofta mörkerantal upp när man börjar prata om sina svårigheter. Igenkänning är stort och kan också lätta på trycket hos en själv.
Håller helt med dig ang pressen på kvinnor. I Sverige har vi kommit långt med jämställdhet men det har också resulterat i att pressen på kvinnor har ökats – vi förväntas prestera lika mycket som männen på jobbet men fortfarande lika mycket som vi alltid har gjort i hemmet. Det tror jag är en stor skillnad på exempelvis hur det fortfarande ser ut i Sydeuropa där de inte har kommit lika långt med jämställdheten.
Hade behövt prata ansikte mot ansikte för att få ur mig alla tankar men vill i alla fall säga TACK för din kommentar.
Massa kärlek
M
Kul med en serie, den ser jag fram emot 🙂
Vilket märke på Nelly kommer det superfina vita setet ifrån? <3
Vilket märke är den sista vita+blommiga klänningen från? Finns den fortfarande att få tag på? Skulle verkligen uppskatta en länk
Tack för en grymt bra blogg som jag har följt ändå Sedan Rar-tiden!
ÄLSKAR verkligen Nellys sortiment!
Så coolt, vilken drömroll!