Glad eftermiddag på er!
Jag har en hjärna som går på högvarv idag. Ni vet när man försöker lugna ner den men hamsterhjulet snurrar bara fortare och det finns ingenting man kan göra för att stoppa det? Just så.
Jag har himla mycket jobb just nu, som alltid på hösten, och jag inser att jag nästan varje år mår sämre på hösten än under våren. Jag tror att det beror på en kombination av mörkret som faller och jobbet som överöser mig. Jag har blivit mycket duktigare på att säga nej till saker i år jämfört med tidigare år, men jag måste ändå erkänna mig besegrad av den här hösten. Jag har tagit på mig lite för mycket jobb. Det är så typiskt att jag har gått hela året och klappat mig själv på axeln över hur bra jag har hanterat min jobbsituation, och så hamnar jag här till slut i alla fall. Det är jäkligt svårt att säga nej till saker och även om jag i mitt huvud har blivit bättre på det så har jag glömt bort att påminna mig själv om ordet ”nej” på sista tiden. Man måste verkligen jobba på och vårda allt man skapar för sig själv här i livet för annars vänder det utan att man hinner förstå. Jag tänker på kärleksrelationer och hur vissa tar för givet att bara för att man är kär i någon så kommer man fortsätta vara det. Men så är det ju inte, utan man måste ständigt jobba för kärleken. Glömmer man bort att vårda relationen så kan kärleken rinna mellan fingrarna. Lite så känns det med mitt jobb och min karriär. Jag var så duktig förra vintern och byggde upp en trygg jobbgrund åt mig själv, men utan att vårda den har jag ramlat tillbaka i mina gamla, stressiga mönster. Det handlar inte så mycket om timmarna jag sitter på ett kontor utan mer om hur hjärnan överarbetar och inte kan släppa mitt jobb, som ständigt hänger över mig.
I min bok pratar jag om hur farligt det är att jämföra sig och jag måste erkänna att det är nog precis det jag har gjort under den här hösten (precis som jag har gjort under så många tidigare år). Det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster. Jag ser på allt som människor runtom mig åstadkommer och så tänker jag att jag inte åstadkommer tillräckligt i mitt liv. Det är en så sjuk tanke och jag blir förbannad på mig själv när jag tänker på det. Problemet är att det finns alltid den som tjänar mer pengar, som har mer följare, säljer fler böcker, lagar bättre mat, snyggare kropp, som åker på härligare resor, som har ett finare hem eller klär sig bättre. Det är omöjligt att vara nummer ett. Ingen kan vara perfekt och jag blir så fruktansvärt arg på mig själv när jag inser att det är precis det jag försöker vara ibland.
Mitt mål är att kunna känna mig nöjd med mitt liv och tävla mot mig själv – ingen annan. Jag ska vara min egen drivkraft. Att jämföra sig med andra människor slutar aldrig bra och jag måste hela tiden påminna mig själv om det när jag fastnar i dessa negativa tankebanor. Jag är inte perfekt, tyvärr, men det är ju ingen annan heller. Vi är alla bara människor som försöker leva våra liv så rätt som möjligt och om vi slutar jämföra oss med varandra tror jag att det blir lite lättare.
Nu ska jag äta en lussebulle, lägga mig i soffan och titta på ”Easy” på Netflix. Och tacka nej till den där stora kampanjen i december som jag tänkte tacka ja till för att det såg bra ut och gav bra betalt, även fast jag innerst inne inte orkar eller har tid. Min tid är ovärderlig och jag får inte glömma bort att lägga mycket av den på det som också betyder mest – mina nära och kära, mig själv, mitt privatliv.
Ta hand om er själva ikväll, stäng ner ert Instagram-flöde om det stressar er och jämför er inte med någon. Ät prick det ni är sugna på, klä er i precis det ni känner för och var er egna bästa vän. Puss och tack för pratstunden <3
Dina skor kvinna!!!!!!! SÅ SNYGGA
Blir mer och mer övertygad om att jag behöver din väska 😉 Vet du vilken storlek du har? <3
Så vacker!
vart är skorna köpta!!!??? jag måste ha dem!
Vart är skorna ifrån? 😍😍