Min fredag började med lunch hos Brand MRKT. Det var jag, Margaux och Amanda som var ditbjudna!
Hur gullig var inte Arnold i fredagspyjamas och allt? Myse.
Efter lunchen följde Amanda med till kontoret, vi hämtade upp Chloé på vägen som varit med sin mormor. Det röjdes runt i sann fredagsanda. När sällskapet gick så jobbade jag undan det sista inför helgen innan jag, Margaux och Jossan tog en liten aw.
På kvällen gjorde jag det mysigt hemma och så fick D en fredagspresent – Fredrik Backmans nya bok ”Vi mot er”. Vi båda gillade Björnstad så det ska bli kul att läsa uppföljaren. Jag tror D kommer älska den.
Sen åt vi 90-tals klassikern ”Lövbiff med pommes, pepparrot och bea”. Det var inte alls lika gott som vi ville minnas haha. Intressant hur man har en bild av någonting som inte stämmer överens med verkligheten. Ska vi äta kött ska det vara betydligt bättre än såhär, annars håller jag mig till grönsaker och fisk 🙂 Men det var gott med pommes!
Vi satt uppe och pratade hela fredagskvällen och somnade vid midnatt. Jag vaknade vid nio på lördagsmorgonen och åt detta till frukost: danskt rågbröd med serranoskinka och avokado.
Mini-kiwi till efterrätt!
Sen gick jag bort till Sturehofs Matmarknad där jag mötte upp Agnes, Zeke och deras två barn Hampus och Iris. Jag, Agnes och barnen skulle fika och leka! Vi köpte med oss bullar, kaffe och tog oss bort till Humlegårdens parklek.
Det var 80-års jubileum i parkleken så det fanns en hoppborg och så var det konsert. 10-poängs lördag med andra ord!
Jag har inte träffat Hampus (4,5 år) och Iris (1,5 år) sen förra sommaren, då var vi också i parken och lekte men jag kunde inte röra mig eftersom jag hade ryggskott. När vi gick från parken i lördag så fick Hampus rida på min rygg en bit. Efter en stund på ryggen sa han ”Nu är det nog bäst att jag hoppar ner, så att du inte får ryggskott igen”.
Fina lilla omtänksamma människa.
Jag mötte upp D på eftermiddagen för en burgare på nyöppnade Barrells vid PK-huset. Det var sådär ärligt talat. Dåligt stekt kött, ganska torrt bröd och slafsig utan att vara saftig. Om det blir ett återbesök ska jag helt klart ta den vegetariska burgaren.
Hela eftermiddagen vilade jag och sen kom äntligen kvällen! Vi hade bokat upp dejt med Amanda och Shoan. Fördrink på Diplomat och middag på Milles stod på schemat.
Jag åt friterad kronärtskocka till förrätt som var grym och sen deras tonfisktartar till varmrätt. Vi snackade ikapp så mycket viktiga saker som vi behövde ventilera och jag var så fylld av kärlek till mina vänner, grannar, extrafamiljemedlemmar. Tänk att jag får ha dem i mitt liv, vilken lyx.
Efter middagen blev det en drink på Bardot, följt av ännu en drink på Papa.
Sen dansade vi bort hela natten på Bergmans med massa vänner. Så sjukt rolig kväll. Tror inte jag kom i säng förrän vid halv fem!
När jag vaknade i söndags trodde jag att jag blivit påkörd av en lastbil… men det var bara gårkvällens drinkar och dans som gjorde sig påminda :)))
Jag tog mig ut på Djurgården med mamma och pappa. Vi åt lunch på Villa Källhagen och njöt av solen.
En mycket härlig söndagsaktivitet. När vi vinkat hej då gick jag och D på lite söndagsäventyr som slutade med middag hos hans föräldrar, men var lite för trött för att fota då.
Ändå imponerande att gå såhär långt när man är bakis!
På kvällen blev det chips, choklad, dipp och en film. Vi såg Florence Foster Jenkins med Meryl Streep – fantastiskt bra!
Pang-helg! Inte för att vara en partypooper nu men tror stegräknaren räknar per dygn? Och om du var ute och dansade till halv fem… Du hajjar. Ändå bra dansat i så fall!
Älskar din härliga blogg! Men att skriva att ”det känns som dublivit påkörd av en lastbil” känns lite olämpligt med tanke på alla terrordåd.. kram
Vilken härlig helg och härliga möten!=) kram
Hej o hå vilken härlig helg. Så fin din ljusblåa T-shirt på bilderna i början, var har du hittat den?
Michaela! Jag har en fråga till Torsdagsfrågorna. Kanske inte du kan svara på den men i så fall kanske någon av alla underbara läsare kan. Min fråga är hur man gör när man inte har en vidare bra relation till sin mamma? Det har varit såhär länge, dock bättre ibland och sämre ibland. Det är precis som att vi inte klarar av varandra. Jag stör mig på allt hon gör och hon stör sig på allt jag gör. Jag tycker hon är otrevlig och hon tycker att jag är otrevlig. Dessutom går det knappt att diskutera med henne då hon går i försvarsställning direkt och bara gormar och skriker. Önskar verkligen en bra relation med min mamma men just nu gör hon mig bara ledsen. Vad ska man göra???
Tack för världens bästa blogg. Kram <3
Fy så trist! Måste kännas jobbigt. Har ni pratat om det? ”Mamma, jag känner mig ledsen över att vi så ofta bråkar och tjafsar.”
Det känns ju onödigt att bryta kontakten eller något så drastiskt om det inte har hänt något alldeles särskilt som motiverar ett break. Hur gammal är du? Bor du med din mamma?
Jag tycker det är bra att du och flera bloggare har en vegetarisk ambition och har börjat lyfta ämnet, men det blir lite skevt när du t.ex. skriver ” Ska vi äta kött ska det vara betydligt bättre än såhär, annars håller jag mig till grönsaker och fisk” men ändå dagen därpå äter serranoskinka till frukost och hamburgare till lunch (återigen enligt dig med dåligt kött). Jag vet inte exakt varför jag blir frustrerad, kanske för att det känns som att begreppet vegetarian urlakas när icke vegetarianer ena dagen hävdar att man i princip endast äter växtbaserat, men andra dagen slentrianmässigt äter kött som varken är etiskt eller miljömässigt försvarbart. Det är klart att det är bättre att äta lite kött än mycket kött, men jag undrar lite varför inte bara sluta helt, eller som du skriver att du intendar att göra, bara äta väl utvalt kött vid väl utvalda tillfällen.
Hej tjejen!
Jag äter ju vego i veckorna men fotar ju inte mina måltider under veckodagarna. Så på helgen äter jag det köttet som jag ”unnar” mig. T.ex. serranoskinka på mackan som jag längtat efter hela veckan, lövbiff eller burgare som jag alltid älskat. Att det inte smakar så bra som jag hoppats på är väl ett tecken på att min kärlek till (speciellt) rött kött minskat och det är en reflektion jag tycker är värd att dela med mig av. Nästa gång blir det nog ingen lövbiff, eftersom det inte är en lyxvara för mig utan inte ens gott längre, och burgare som har varit en så stor kärlek i mitt liv kommer nog att vara växtbaserade hädanefter.