Åh ghormeh sabzi! *emoji med hjärtögon*. Kan du snälla dela med dig av ditt recept på bananpannkakor? De ser du fluffiga och goda ut jämt! Är det samma recept som finns på daily Forni?
Mmm ghormeh sabzi, eller gröna grytan som D kallar den, såå smarrig eller hur! Ja precis, jag kör samma recept som jag har lagt upp på Daily Forni, här (klick!) hittar ni det!
Hej! Blir du inte sugen på egna barn när du umgås med så många söta beben hela tiden? ☺
Jag älskar barn men min egen relation till att bli förälder står faktiskt helt utanför relationen till mina kompisars barn. Har faktiskt aldrig förstått de som frågar denna fråga (får den varje vecka) – tar dock inte illa upp!
Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att det har varit tvärtom för mig. När jag inte hade någon vän med barn kunde jag romantisera mammarollen, jag byggde upp en bild av hur det skulle vara att bli en familj och skaffa en bebis. Nu när jag har så många vänner med barn så har jag fått en realistisk bild till föräldrarollen och familjelivet – det gör inte att jag har blivit avskräckt (haha!) men jag inser de förändringarna som kommer med att skaffa barn. Det gör att jag tar min tid – allt har sin tid och jag har inte bråttom med mitt liv. Jag ser verkligen fram emot att skaffa barn tillsammans med D, och hoppas att vi kan skapa biologiska barn, annars hoppas jag att vi får turen att bli föräldrar på annat sätt. Jag är väl medveten om att barn är det största man kan vara med om i livet.
Jag vill verkligen bli mamma men fram till dess njuter jag av allt det som jag är och har nu. Det är härligt med sovmornar, spontana middagar, aw’s som går över till fest, stökiga semestrar, egentid med D, egentid med mig själv, jobbfokus och allt det där andra som kanske kommer i andra hand efter att det kommer in ett barn i bilden. Jag jämför inte vad som är bäst för det går inte, utan är mer medveten om att allt har sin tid i livet och just nu försöker jag att inte springa in mot framtiden utan njuter av nuet. Puss!
Har alltid varit nyfiken på er planlösning! Har ni bara en ingång till badrummet? Gäster måste gå igenom sovrummet för att gå på toaletten liksom? Kanske jättemärklig fundering men kom på mig själv med att undra varje gång jag ser bilder från lägenheten… Som är SÅ fin <3
Haha så rolig fråga. Japp, vi har ”bara” en ingång till badrummet så det är ett sovrum en suite (alltså sovrum med direkt tillgång till badrum). Det passar mig väldigt bra eftersom jag ofta stänger in mig i sovrummet/badrummet för att bada, smörja in mig, mysa omkring och då kan D sitta i vardagsrummet – samt att jag går upp och kissar varje natt haha! Vi har möjlighet till att bygga en gäst-wc vid hallen men har inte riktigt orkat ta tag i det tyvärr… dock måste jag säga att det är rätt skönt med badrum borta vid sovrummet när man har gäster för det är avskilt, det är nästan bättre än när badrummet är i anslutning till där man hänger tycker jag! Tack <3!
Kan man få receptet på lasagnen? Och vad har du för dressing på salladen?😛
Klart du kan – här har du mitt lasagnerecept, herre min gud så gott det är! Sen gör jag en sallad på bladspenat, små tomater, avokado, rödlök som jag dressar med olivolja, vinäger, dijonsenap, honung, salt och peppar. Enjoy!
Jag bara älskar den röda byxorna, vart har du köpt dom??
Victoria Chan! Tack!
Vilken storlek har du på Adoore byxorna? Och vad har du för strl normalt eller på kostymbyxor? Tack för bra blogg, Kram
Jag har strl S/36 i allt jag äger 🙂
Michaela, ditt kaffe ser alltid så gott ut haha. Hur gör du det? Är det skummad mjölk? Mycket viktig fråga känner jag. Kram <333
Haha gullis! Det är Nespresso och den mjölkskummaren som kommer till, blir perfekt skummad kaffe nästan varje gång! Jag dricker bryggkaffe på jobbet så då tycker jag om att dricka cappuccino hemma 🙂 Puss!
Hej! En fråga, Var ni någon gång inne i Tulum ”stad”, funderar på att åka dit men undrar om man måste bo vid stranden. Hur långa avstånd är det liksom? Kram!
Vi åkte förbi men var inte där och hängde, skulle säga att det är ca 20 min från stranden. Det är ju såklart härligare att bo vid stranden men om det är en prisfråga skulle jag bo i Tulum Stad och sen bara cykla överallt – alla cyklar där så det går hur smidigt som helst! <3
Helt rätt gällande barn! Efter att man fått barn så finns det ingen återvändå, vardagen blir hektisk och kaotisk, inga sovmorgnar, disconaps och sällan längre sena kvällar…Förstå mig rätt, älskar att ha barn men guuuud så skönt livet innan barn också var – på ett annat sätt 🙂 Jag fick barn vid 40, behöver ju såklart inte vänta så länge så klart men jag känner att jag hann njuta tillräckligt att vuxna livet innan barn och därför älskar jag småbarnslivet nu.
Ush vad första delen av den här kommentaren får det att låta jobbigt och negativt att ha barn. Tycker synd om de som skaffar barn och känner såhär.
Såklart att alla ens prioriteringar ändras (jag ser det som något positivt) och att man själv på något sätt kommer i andrahand jämför med när man bara hade sig själv att tänka på. Men oj vad det ger livet en helt ny mening!
Alla ska såklart vänta till de själva känner sig redo Men livet med barn betyder absolut inte sömnbrist, stress och kaos. Allt blir vad man gör det till. Så länge man är beredd o anpassa sitt liv efter ett nytt litet liv så går allt superbra<3
Jag tror att Julia älskar sitt barn precis lika högt som alla andra föräldrar, men alla uttrycker sig olika och fungerar olika 🙂
Jättebra att du ser det och upplever det på ett annat sätt men försök att inte döma någon som känner annorlunda.
Med det sagt – oj vad spännande det ska bli att (förhoppningsvis!) bli förälder själv en dag.
Ha en härlig helg nu, kram!
Fast vet du vad, Anonym. Det stämmer inte alls att ”det är vad man gör det till”. Utan det beror på vilket barn man får, alltså vilka behov, temperament och personlighet just det barnet har. För OSS har barn inneburit sömnbrist och kaos, så min son sovit extremt dåligt sitt första år samt skrikit tills han kräkts i bil, vagn, när man lagt ned honom från famnen osv. Klart att jag då inte har ett liv med sovmorgon och fester och sena kvällar. Men det är också fantastiskt, med massa kärlek och skratt. Men riktigt hur jäkla mycket arbete det kan vara att få ett krävande barn, det förstår man nog inte förrän man är där. Och inte heller hur underbart det är. Tror att man måste acceptera att livet förändras med barn, för det gör det. Mitt barn skiter i om jag är hungrig, bajsnödig eller trött, han behöver få sina behov tillfredsställda ändå. Jag tycker att Michaelas svar är så sååå klokt. Hon verkar se på föräldraskapet på ett realistiskt sätt.
Jag tror inte man älskar sitt barn mer eller mindre bara för att man upplever föräldrarskapet olika (om det tolkades så) tycker bara det är tråkigt hur en del beskriver livet med barn och verkar mest se det man går miste om som man tidigare hade istället för att se allt nytt man får uppleva och känna. Allt har sin charm och alla perioder i livet är olika.
Jag tycker det är vad man gör det till:) såklart att man inte får mer sömn eller ett mindre skrikigt barn för det men att bara tänka på allt man går miste om som man kunde göra innan tror jag gör saken tusen gånger värre. Man kan uppskatta egentid, sömn och middagar ute på ett helt annat sätt än tidigare men se det just med uppskattning istället för att se det negativa med att det inte är ens vardag längre.
Jag tror också att man måste acceptera att livet förändras men det behöver inte vara något dåligt, man måste bara vara redo för förändringen.
Jag förstår hur du tänker, Anonym, när jag var ofrivilligt barnlös tänkte jag samma sak. Men nu ser jag annorlunda på saken. Bara en person som inte upplevt extrem sömnbrist och ”plusbarn” (som det kallas), kan säga ”det blir man vad gör det till”. Det är rätt så oempatiskt. Det finns mycket skuldkänslor och skam inblandat i att ha det så jobbigt när man fått barn. Det ÄR en dålig förändring när man vaknar en gång i halvtimmen nätterna igenom och utvecklar en sömnstörning, eller blir isolerad hemma och inte kan åka bil eller träffa omgivningen pga barn som gallskriker, barn som får affektanfall och extrem trots osv. Min inställning förbättrar inte den situationen, den är vad den är. Men acceptans håller jag med om, och att försöka tänka att ”bättre tider kommer, bebisar/barn är i konstant förändring, inget är för evigt” typ.
Vill tillägga att jag hör ju hur bitter och deppig min kommentar låter. Är nog på fel humör (vilket man dock blir av sömnbrist, till sist blir man ju sjuk och kroppen/psyket lägger av), om ett par månader kanske jag också kan se mer ljust på situationen och uppskatta det positiva med livsförändringen av att ha fått barn. För mitt barn skänker ju givetvis väldigt mycket glädje som jag inte vill vara utan.
Förstår verkligen din inställning forni haha! Jag kunde romantisera barnbilden förr men efter min storasyster fick barn och jag fick se den realistiska vardagen så kände jag att jag nog inte har alltför bråttom utan väntar nog lite till hehe 😅😂
Love the combo with pink and red!
xx from Bavaria/Germany, Rena
http://www.dressedwithsoul.com
Åh vad skönt det var att läsa ditt svar gällande barn! Kände som att en sten lättade från mitt hjärta och det var som att det var direkt skrivet till mig.
Är i någon slags mellanålder nu, med ena foten bland tjejkompisarna som kämpar för att bli gravida/är gravida/nyss fött barn och andra foten bland tjejerna som stänger nattklubben och inte går att få tag på innan 12 en lördag för de sover uuuut. Har känt mig så vilsen gällande var jag ”hör hemma”. Inser nu att jag inte hör hemma någon annanstans än där jag är. Jag är mitt emellan och har turen att få njuta med båda tjejligorna, vilket lyx egentligen.
Bara för det ska jag i helgen boka en resa med min fästman. Gud vad jag längtar efter att bara vara vi.
Tack Michaela för att du delar med dig så generöst av allt mellan himmel och jord. Din och Elsa Billgrens bloggar är mina bästa <3
Du satte precis ord på hur jag känner mig just nu. Tack! 🙂
”Jag hör inte hemma någon annanstans än där jag är” det ska bli mitt mantra när de vilsna tankarna kommer (och när omgivningen börjar tjata).
Kul att få läsa lite mer såhär 🙂 Ha en underbar helg!
Jag brukade väga 117 kg, ta gärna en titt hos mig:
http://saraabrahamsson.se
Jättebra svarat på barnfrågan! Tog en Screenshot så jag kan komma ihåg det när folk runtomkring en frågar när man tänker skaffa barn och inte har ett bra förberett svar där och då. Men det är precis så jag känner också! Är 31 fyllda (32 i sommar) och en del av mig känner att man ”borde” vilja ha barn nu men min rätta magkänsla är inte redo än på ett par år. Min gynekolog till och med anmärkte när jag var där efter att jag precis fyllt 30 att ”har du funderat något på barn?” ”Förr i tiden hade kvinnor i din ålder 3 barn och det är inte naturligt att ha mens såhär länge utan att ha uppehåll för barn” och ”du får fundera på om du vill ha det innan det är försent”. Det stressade mig såklart men jag försöker att tänka att allt har sin tid.
Ha en bra fredag,
Kram
Såg att din jumpsuit från Teotoki var på rea nu!!
https://teotoki.com/en/sale/linda-velvet-midnight-blue/
Kram
åh precis samma här, ville kopiera svaret så jag kan titta på det ibland och veta att jag inte är ensam. Just nu känner jag en sådan frihet att få leva mitt liv precis som jag vill och njuter verkligen av det. Nästan alla mina vänner är mammor och som du säger, man får en realistisk bild av familjelivet och om jag ska vara ärlig lockar det mig inte de allra minsta. Känner även att det finns så himla många oönskade barn utan familj eller säker framtid varpå jag känner att det kanske vore rätt för mig att adoptera i framtiden om jag nu någonsin kommer känna mig redo.
Hej Michaela!
Skulle inte du kunna göra en uppdatering om hur det går med ditt fundlersparande? Är så nyfiken! Har precis själv börjat spara där och är typ besatt nu haha!
Hej Michaela! Tänkte höra om du har några tips på hur man blir av med ”hjärnspöken” gällande prestige och vad man ”borde” göra i karriären? Har du upplevt att personer i din omgivning uttryckt sig om vad du borde göra/inte göra karriärsmässigt? Eller har prestationskrav mest kommit från dig själv? Hur har du hanterat det? Tack för att du är så inspirerande och klok! <3
Gillar du gnocchi?
Jag var en av dem som frågade om du blev sugen på barn. Jag menade dock inget illa med det men jag förstår att det kan uppfattas så… Som om man inte kan vara komplett utan barn. Å det kan man självklart vara. Jag har ett barn på några månader och är 34 år gammal. Har alltid vetat om att jag vill ha barn men har inte varit redo för det till sent i livet. När alla min vänner kompromissade med så mycket av sina drömmar och sig själva för att vara i förhållanden, var jag en sån som satsade på karriär och gjorde slut med alla förhållanden där jag kände att saker inte funkade. Man ska inte skynda med saker i livet. Livet hittar alltid en. Jag tror verkligen det. Så ursäkta om jag fick dig och någon av dina följare att känna något negativt av den frågan. Det var inte min mening.
Bra svar på barnfrågan! Det är mycket jobb med barn samtidigt som det för mig har känts helt underbart, kärleken man har till sitt barn är något man måste uppleva för att förstå själv. Jag kan tänka mig att frågan dyker upp ganska ofta med tanke på att du är i ”barnaåldern” nu och har varit tillsammans med din pojkvän länge. Önskar att folk inte frågade om det, kan vara så känsligt då man aldrig vet vad någon kämpar med. Så det kommer när det kommer! Jag tror det mesta händer av en mening..plus man känner nog innerst inne (till slut) med vem och när det känns rätt att bilda familj. Då är det bara köra! 😘