När känner jag mig som mest levande?

Jag läste Jossans blogg precis där hon frågade sig själv och sina läsare när en känner sig som mest levande. Tyckte det var en så spännande fråga och började såklart fundera över mitt egna svar.

När känner jag mig som mest levande?

Det mest spännande tycker jag är att känna in vad mitt sinne spontant ville svara, vilket var detta:

När jag yogar
Ibland när jag står på yogamattan känner jag mig oövervinnlig, det är en mäktig känsla. Jag kan känna det i stilla meditation men också i mer aktiva rörelser, när blodet pulserar i kroppen och svetten kommer medan jag låter kroppen röra sig i ett flöde eller gör någon balansövning. Åh vad jag älskar den känslan.

När jag reser
Det är något speciellt med att se något nytt för första gången, eller återvända till en magisk plats man längtat efter. Jag har så starka minnen från alla de intryck som mina resor har gett mig genom åren och dessa minnen är min definition av att känna mig levande. När jag och D tog de första stegen in i Venedig, när jag hikeade upp för Diamond HeadHawaii, första gången jag åkte upp i en skyskrapa i Kina, när jag och D sprang ner till stranden för första gången i Tulum. Jag har hundratals sådana minnen och hoppas av hela mitt hjärta att jag får skapa hundratals sådana till. Minnen av att vara vid liv.

När jag och D är tillsammans
Inte alltid såklart, men ni vet, de där stunderna då det sprakar om ens relation. När vi är mitt uppe i ett samtal, när jag skrattar så att jag gråter, när vi är nära. Då lever jag.

När jag hänger med mina kompisars barn
När de visar mig kärlek eller vi leker och har ett samspel. Det är en ren och levande känsla. När Chloé springer runt och skriker mitt namn, när Arnold flörtar med mig, när Lykke somnar i min famn.

När jag lyssnar på musik som jag älskar
Jag har aldrig haft något musikintresse, men det tar inte ifrån den känslan jag får av att lyssna på musik som jag tycker om. Några av mina mest levande stunder innehåller musik. När jag går på gatan och lyssnar på en låt jag älskar, när jag står på en konsert och skriksjunger, när jag sätter på opera på högsta volym, när mina kompisar och jag skriker ”jaaaa den här” i kör på dansgolvet innan det blir allsång.

När jag äter goda saker eller vid speciella tillfällen
Det här är fan en extraordinär känsla av att leva tycker jag. När jag stoppar något riktigt gott i munnen, när det liksom blir fest i kroppen av glädje. Eller när jag smakar någonting för första gången, eller när de jag älskar samlas vid ett matbord. Så många av mitt livs mest levande tillfällen har skett vid matbordet. Några av mina favvostunder kring mat: När vi fick hugga tänderna i Nonnas pasta som barn, när jag är i ett nytt land och beställer in den första måltiden efter att jag landat, när jag testar en restaurang jag har längtat efter att besöka, när jag äter frukost på hotell (helst i solen i ett varmt land). Fy tusan vad jag lever då.

När känner DU dig som mest levande?

  1. När jag är vid havet, ffa om det blåser, när jag springer och när solen värmer för första gången efter en lång vinter. Och andra stunder när man stannar upp och bara är här och nu.

  2. Instämmer helt med de tillfällena du nämnde, särskilt när jag står på yogamattan. Ett annat sådant är när jag står på en konsert och hela publikhavet sjunger med till en av mina favoritlåtar, så fint!

  3. Åh vilken underbar lista! Blev lite rörd över punkten med dina vänners barn – otroligt fint

  4. Med tanke på det du skrev så är faktiskt en av mina såna stunder när någon annan leker med mina barn. Dels för att de visar att de unnar mig en stunds avlastning, men också för att jag får se hur trygg mina barn är med andra. Men den kanske absolut främsta anledningen är att jag får se hur viktiga och älskade mina barn är för/av andra människor. ❤️

  5. Exakt vid samma tillfällen du just beskrev. Kunde inte satt ord på det bättre själv! Tack för påminnelsen om livets bästa stunder…

  6. Fråga till frågor med forni: Tror du på ”everything happens for a reason”? Jag vill tro på det men kan få svårt för det när jag befinner mig i lägen där jag inte alls ser en lärdom i en händelse, ffa i relationer där man känner sig riktigt sviken eller bränd. Hur tänker du?

  7. – Utsikt över naturen! En sjö från en brygga, skogen från ett berg, havet från stranden eller stjärnorna från marken.
    – När jag ser min pojkväns leende
    – I närheten av djur

  8. När jag går nedför gatan med bra och peppig musik i hörlurarna en solig eftermiddag påväg för att möta upp mina vänner för en öl på nån uteservering. Även senare när vi sitter där på uteserveringen och det blir aldrig bara en öl utan en till och en till och sen är vi alla lite salongsberusade och skrattar högt och löser livets alla problem (som såklart inte ens verkar existera just då). Då känner jag mig levande, när jag och mina vänner är tillsammans och inget annat spelar i den stunden någon roll.

  9. Så fin lista<3 Jag känner mig som mest levande när:
    -…jag tränar och stunden efter träning
    -…jag får skratta med mina vänner tills käkarna värker
    -…jag lyssnar på musik som är så mäktig att den får mig att känna att allt är möjligt.
    – …när min svägerskas son kommer springandes med öppna armar för att ge mig en kram<3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi