Poster taggade ‘Jag är inte perfekt tyvärr’

Om känslor och att skriva

Att skriva en bok: anteckningar

För två år sen skickade jag in det första utkastet på den bok som senare kom att heta ”Jag är inte perfekt, tyvärr”.

Arbetsnamnet på boken var kort och gott Operfekt, jag älskade det namnet men förlaget höll inte med mig. Nåväl, så kan det gå.

Ibland frågar någon mig hur jag skrev den här boken. Och om jag ska vara ärlig undrar jag detsamma med jämna mellanrum. Hur skriver man en bok om ångest?

Jag gjorde hela uppbyggnaden av boken genom mina anteckningar i mobilen, jag tror att det är ganska vanligt av en modern skribent att ha anteckningar för alla kreativa idéer som dyker upp. I mitt anteckningsblock som hette ”Boken” skrev jag ner precis allt som i slutändan skulle kunna passa in i min bok.

En mening, en tankeställning, ett kapitel, en känsla, ett minne. Ska vi titta på några exempel?

Om jag skulle printscreena alla anteckningar skulle det blir säkert ett 50-tal printscreens. Så många ord som till slut blev skelettet till min bok.

”Kapitlet om mat – hur italienarna äter glass. Två vuxna människor på en strand med varsin tipptopp i handen. Det underbara och okomplicerade i italienarnas relation till glass.”

Jag hade först tänkt ha ett kapitel om mat, om jag inte minns fel så skrev jag ett kapitel som inte kom med i boken för att det inte hade någon naturlig plats. Men jag ville så gärna prata om ångest och mat, om hur okomplicerad den relationen kan vara om man bara vill. Däremot så strök vi kapitlet till slut eftersom det kan uppfattas fel eller vara ett känsligt ämne för de som går igenom ätstörningar. Det är lätt att trampa folk på tårna, även om man bara vill väl. Det händer varje vecka här i bloggen och i en bok måste man vara ännu mer försiktig.

Men jag minns så tydligt när jag låg på stranden i Portofino och bevakade italienarna. Sättet de åt på, så otroligt njutningsfullt. Några med varsin glasstrut, en annan med bettet om en färsk frukt, ett gäng som delar på lättsaltade chips medan havet droppar från deras hår.
Jag älskar att titta på vuxna människor som äter, det kan vara så vackert och beskrivande, speciellt i strandmiljö. Italienarna äter på ett visst sätt, nästan finurligt och totalt okomplicerat. Det finns inga elaka tankar i deras huvud när de hugger in på något som är gott. Så fint på något sätt.

Ja vem tusan vet vad det blev av dessa meningar till sist. Jag skriver ju en del om hjärtesorg i boken, så citatet från Miriam Bryants låt var nog en påminnelse om att peppa läsaren till att man klarar sig själv. Vem behöver en idiot liksom.

”Du är mycket större än du någonsin trott”, åtta ord som avslutar min bok. Jag får fortfarande gåshud när jag läser dem.

Jag har ett kapitel om skuld i min bok och när jag skulle skriva om ämnet kom jag på mitt barndomsminne med den stulna dockskon, så den historien återberättas i det kapitlet. Det var mitt första möte med skuld i livet och jag var kanske fem år.

Om jag skrollar är det mycket sånt här – korta ord eller meningar med utropstecken!

Det är för att boken är fylld med tips, och tips får gärna vara korta men effektiva i min värld.

”Naturens kraft” är ord som hör ihop med mitt kapitel om yoga, om att låta allt ha sin gång, om att lita på universum. Det är så starkt och mäktigt att göra det.

Och svartsjukan, detta omdiskuterade ämne. Jag har ett kapitel även om detta i boken och ville gärna komma med tips till både den som är svartsjuk och den som är tillsammans med en svartsjuk person.

Det var tre av en himla massa printscreens från de anteckningarna som blev ”Jag är inte perfekt, tyvärr”. Min älskade lilla ångestbok som jag håller så kär. Det är absolut den bedrift jag är stoltast över i min karriär, varje dag får jag mejl från människor som skriver att den har hjälpt dem genom svåra perioder ♥

Livsstil

BookBeat som julklapp!

I samarbete med BookBeat

bookbeat

Det är fullt med julklapps tips här på bloggen nu under december, jag hoppas ni uppskattar det! Tycker själv att det kan vara svårt att komma på vad man ska ge och så vill jag ju gärna ge betydelsefulla presenter. Till exempel en prenumeration hos BookBeat. Visste ni att man kan köpa presentkort hos dem för en prenumeration på antingen en, tre eller sex månader? Istället för att ge en bok får man via BookBeat tillgång till flera tusen. Som ni kanske minns skrev jag för någon vecka sedan om att min bok Jag är inte perfekt, tyvärr har kommit ut som ljudbok. Vill ni lyssna finns den tillsammans med många andra av mina favoriter hos BookBeat.

bookbeat

Är du intresserade av att köpa ett presentkort kan du göra det här (klick!). En fin och tänkvärd present till någon du tycker om. Ett tips när du ger presentkortet är att tipsa om tre olika böcker som du tycker att hen ska läsa eller lyssna på – böcker som har någon speciell betydelse för dig eller som du tror att hen kommer gilla.

PS min rabattkod FORNI funkar fortfarande om du även vill treata dig själv med 1 fri prova-på-månad!

 

Om känslor och att skriva

Nu är den här! ”Jag är inte perfekt, tyvärr” som ljudbok!

I samarbete med BookBeat

Den som väntar på något gott 😉

Jag är SÅ stolt och glad över att äntligen kunna presentera min bok, Jag är inte perfekt, tyvärr, som ljudbok! Jag var inte säker på om jag skulle göra den som ljudbok först, eftersom jag tycker att den gör sig så bra i skrift, men efter en massa efterfrågningar bestämde jag mig för att spela in den trots allt.

I augusti spelade jag in den, omringad av råttor haha (läs här!) och det kändes bara så rätt.

Det är en ära att få presentera ljudboken hos en av mina trognaste samarbetspartners BookBeat där den finns från och med idag!

Självklart har jag ett erbjudande till er som vill lyssna på boken – om ni registrerar er och anger koden ”Forni” så får ni första månaden gratis.

Erbjudandet gäller för nya medlemmar och går att använda fram till den 10:e december 2017.

Jag pratar in ljudboken själv och valde att inte göra en massa omtagningar för att det ska låta så ärligt och naket som möjligt. Ni kommer få höra mig skratta, få tårar i ögonen och känna en massa saker. Jag hoppas att det känns i er hur viktig den här boken är för mig när jag läser upp den.

Om känslor och att skriva

Att vara utbränd

Jag har känt mig extra skrivsugen den senaste tiden… har massa inspirerande material att dela med mig av men fastnar liksom i dagboksskrivandet gång på gång. Så mycket på insidan som behöver komma ut, lite i taget. Jag har funderat en hel del de senaste veckorna och jag tror att jag håller på att gå in i väggen igen. Skäms nästan för att skriva det om jag ska vara ärlig. Främst för att jag är rädd för att människor lätt dömer ut en när man tar det ordet i sin mun. Vill inte bli dömd som liten och svag. Jag sa knappt orden högt förra gången, för snart tre år sen, när jag var med om det. Skrev en bok om det istället.

Det är så många tecken hos mig själv som jag känner igen från sist:
– Regelbundet känns det som att någon sätter sig på mitt bröst. På vänstra sidan, över hjärtat. Som om bröstkorgen trycks ihop.
– Sedan krampar det runt hjärtat mer ofta än sällan. Det är läskigt när känslor kommer i fysiska uttryck.
– Jag har blivit extremt känslig för stress. Reagerar väldigt starkt på det.
– Hamnar i situationer där jag känner ren panik på insidan, som om jag vore ett rådjur med ett gevär riktat mot sig. Helt vanliga situationer i min vardag.
– Ett sting av svartsjuka har kommit tillbaka. Jag gör allt jag kan för att hantera den, men det gör mig så himla ledsen att jag måste deala med det här igen efter ett så långt och hårt arbete med att hålla den borta/inom kontroll. Däremot så känner jag att min brist på tillit inte bara gäller i min kärleksrelation utan även i mina vänskapsrelationer, det är samma typ av svartsjuka som infinner sig. Så jävla ledsam känsla.
– Kanske värst av allt… blivit så otroligt mörk på insidan. Det var det värsta sist. Att tänka så mycket onda tankar. Jag strävar alltid mot att vara en människa som är fylld av kärlek men den senaste tiden… jag blir skrämd av mig själv. Hur kan jag vara så mörk? Tror inte att det är något som tar sig uttryck utåt men det är som att ett mönster av mögel håller på att sprida sig på insidan av min kropp, det tar över lite mer område för varje dag.

När vissa av dessa tecken visade sig började jag fundera på vad det kan vara, kanske hormoner, pms, specifika situationer eller händelser som jag har varit med om. Men den senaste veckan har jag kommit till slutsatsen att det är min utbrändhet. Det är intressant, det där med att bränna slut på hjärnans ork. I vintras trodde jag, efter drygt två år, att jag var mig själv igen med samma toleransnivå som innan allt det här. Nu bevisar min kropp för mig att det inte är så – jag kommer aldrig komma tillbaka till där jag en gång varit. Jag behöver hitta nya nivåer. Inte bara för en period, utan för alltid.

En annan sak som är intressant är hjärnans förmåga att lura sig själv. Jag tänkte: ”Klart jag inte börjar bli utbränd igen, jag har ju knappt jobbat senaste tiden. Mitt jobb är ju hur lugnt och lyxigt som helst – alla säger det till mig!”. Sen börjar jag tänka efter… vad har jag gjort det senaste året?

Jag har skrivit en extremt utlämnande och personlig bok som har sålts i 25 000 exemplar hittills.
Jag har gjort en massa press och mediala framträdandet i samband med den här boken där jag gång på gång delat med mig av några av mina mest privata känslor.
Jag har gjort ett tiotal boksigneringar och boksamtal. Haft fantastiska människors händer i mina, kramat om de som behövt styrka, delat med mig ännu mer i hopp om att stärka andra.
Jag har släppt en gästkollektion för Flattered
Jag har utvecklat och lanserat Daily Forni
Jag har haft mitt dagliga arbete med mina sociala medier, samarbeten, kampanjer och så vidare…
… samt bollat flera sidoprojekt i olika storlekar

Jag har dubblat omsättningen i mitt bolag och jag vet inte, men jag tänker att det kräver en hel del jobb, att dubbla sin omsättning. Och jag som har tänkt att jag inte har jobbat så mycket? Jag har jobbat helt galet mycket det senaste året. Jag jobbar när jag kollar på serier, när jag är på semester, när jag går och shoppar och när jag har helg. När jag äter lunch och när jag läser böcker eller lyssnar på podcasts. Det blir inte mindre jobb av att säga upp sig från en anställning, enda skillnaden är att du kan välja själv hur mycket du vill jobba. Jag började lugnt men innan jag visste ordet av var jag uppe i en jäkla fart.

Det här betyder inte att jag jobbar mer än någon annan. Det är inte det jag vill få fram. Jag tävlar inte. Det här handlar om mig själv, om min egen kapacitet, vad jag tycker är rimligt att orka och klara av i min värld. Man ska ALDRIG jämföra sig, men ibland smyger det sig på, man börjar jämföra sig själv, och då gör i alla fall alltid jag det med människor som gör mer än vad jag gör. Men hur ska jag kunna mäta mig med Isabella Löwengrip? Hon har en helt unik energi och jag är ett helt unikt fall av högkänslig (haha). Ni förstår poängen. Det är en tävling jag inte kan vinna och inte bör vara deltagare i.

Nu ska jag ägna sommaren åt att sätta upp en plan för hösten. Jag måste välja bort ännu mer än vad jag tycker att jag gör. Skulle egentligen börja skriva på min nästa bok, kanske får jag skjuta på det ett tag. Välmåendet först.

Ikväll ska jag läsa om min bok igen tror jag. Kan behöva den styrkan. Gud så långt detta blev, jag behövde bara skriva av mig. Puss mina hjärtan

Rekommenderade inlägg

Okategoriserade

Nyårslistan 2016

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?

Jag besökte platser på jorden som jag inte har besökt tidigare! Det är väl det bästa med varje år tycker jag. Sedan var det en del mindre grejer, men annars måste jag säga att det här året har varit fritt från storslagna händelser.

Vilka länder besökte du?

USA (Miami, New York, Hawaii), Frankrike (Paris x 2 och Cannes), Spanien (Palma), Italien (Sicilien och Rimini), Österrike och Costa Rica (känns som en hel evighet sen – men det var ju i år!)

img_0411

Är det något du saknade år 2016 som du vill ha år 2017?

Nej. Kanske låter märkligt men det är sant. Jag saknar ingenting i mitt liv.

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?

Jag minns alltid den 15:e juni för det är vår årsdag, samt alla viktiga födelsedagar och så. Den 26:e augusti, när Chloé föddes, är ju en väldigt speciell dag för detta år också!

Vad var din största karriärsmässiga framgång?

Jag är inte perfekt, tyvärr. Min tredje bok som har blivit så mycket mer uppmärksammad och läst än vad jag hade kunnat hoppats på. Den här boken är nog det jag är mest stolt över i hela min karriär faktiskt. Den var verkligen det bästa rent karriärmässigt i år!

Och din största framgång privat?

Jag har fortsatt att utmana, jobba och växa i mig själv. Jag är väldigt stolt över hur modig jag är när det kommer till förändring och det faktum att jag inte räds att försöka ändra på mig själv. Hela tiden jobbar jag med att försöka vara den personen jag vill, och är värd att få vara och det är jag så stolt över. Jag har överlag mått väldigt bra i år och jag är glad över att det här året har varit ett år med en lätt ryggsäck rent privat.

Vad spenderade du mest pengar på?

Resor, samt min och pappas klocka! Det blev även tre dyrare väskköp i år: den lilla svarta från Louis Vuitton, den blommiga från Gucci och den vinröda vardagsväskan från Yves Saint Laurent.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2016?

Super8 med Danny, Open your heart med Jill och Sommarnatt med Tommy Nilsson. Jag älskar Så mycket bättre! Men även The Weeknds alla låtar och Håkans ”Din tid kommer” (fullkomligt ÄLSKAR den låten).

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Gladare! Härligt ju.

Vad önskar du att du gjort mer?

Förra året svarade jag ”träffat mina vänner” på den här frågan och det känner jag verkligen att jag har gjort. I början av året gjorde jag en lista i mobilen på människor som är viktiga för mig och sedan har jag under året försöka ägna dem och våra relationer så mycket tid som möjligt. Såhär i slutet av året känner jag verkligen att jag har haft mycket kompis-tid så det är jag supernöjd med.

Om det är något som jag dock önskar att jag hade gjort mer just i år så är det nog att jobba. Jag har haft ett mellanår i år och tagit det lugnare med jobb och ibland får jag dåligt samvete över det. Trots det så har 2016 rent ekonomiskt varit mitt i särklass starkaste år, plus att jag har skrivit och släppt en bok, så jag vet inte om jag är hård mot mig själv här. Kanske.

Sen önskar jag att jag kunde ha lite mer förståelse för att andra människor fungerar olika från mig ibland, kanske främst i min relation. Det är svårt att vara en stor människa men jag försöker bli bättre på det hela tiden!

Processed with VSCO with a5 preset

Den maträtt du åt oftast under 2016?

Det är nog lax med sötpotatis och avokadosallad. Det äter vi ett par gånger i månaden hemma. Annars är vi rätt varierande!

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?

Låg hemma i salmonella. Min sämsta födelsedag någonsin, usch så dåligt jag mådde 🙁

Högsta önskan just nu?

Att världen blir en lite bättre plats under 2017, och inte lite sämre som den blev under 2016. Snälla snälla låt det bli så.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Det går ju inte att svara något annat än följande: mindre krig, mindre död, mindre Trump, mindre hat, mindre människor som tvingas fly från sina hem, mindre barn som slits ifrån sina föräldrar, mindre cancer och mindre sa jag hat?

Vad fick dig att må bra?

Jag själv. Jag har tagit bra hand om mig själv i år och när någon eller något har försökt trycka ner mig har jag jobbat mycket på att inte låta det påverka mig utan bara fortsätta tycka om mig själv så mycket som jag gör.

Sedan har jag älskat att ha ett kontor som jag mår bra av att gå till, med mina fantastiska kontorskollegor. Det är en härlig plats, vårt kontor, och jag trivs bra med att ha det!

Vem saknade du?

Ingen. Jag är omringad av mina nära, de lever och det är jag så otroligt tacksam över.

Vad är du mest stolt över?

Min bok. Jag är så jävla stolt över den.

forni8

Se nyårslistan för 2015 här (klick!)

Michaela Forni

Kategorier

Arkiv