Bild: @hannaschonberg
Hej fina Forni läsare! Längesedan jag skrev en krönika till er. Så idag är dagen då jag berättar om hur min sommar blev. Den har nämligen kantrats av sommarkatter från förr. Konstigt tänker ni? Ja, det tänkte mina vänner också. Men det stoppade väl givetvis inte den här donnan.
Det hela började en sen kväll i juni. Det var den första varma sommarkvällen som förgyllde Stockholmsnatten och allt glittrade sådär som bara Stockholm kan. Jag och min trupp av tjejkompisar hade samlats för att ta vara på kvällen och satt och fördrev timmarna med att dricka ändlöst mycket vin. Vi satt på en uteservering kvällen till ära och roade oss gladeligen med att titta på alla snygga killar som verkar ha poppat upp som ogräs. Det kan också ha varit de faktum att min blick var lite suddig, och att alla killar bar solglasögon. Men det förtäljer inte historien.
Efter alltför många glas och alldeles för många span händer dock något som skulle kunna vara taget direkt ur en film. Ett killgäng på 5 killar rör sig i vår riktning och utbrister till sin stora förtjusning ”heej tjejer” så fort som kommer lite närmare. Jag ger en snabb blick till en av mina tjejkompisar och inser att fjolårets båda sommarkatter nu verkar ha börjat umgås i samma gäng. Ett skräckblandat skratt kommer ut ur min mun och jag känner att jag blir röd om kinderna. Killarna bestämmer sig för att slå sig ner och kvällen fortsätter utan några alltför pinsamma historier. Jag är placerad bredvid en av killarna och vi har förvånansvärt trevligt. Natten går och jag tar beslutet att gå hem med honom.
Utan några särskilda bravader så avlutar vi våran sammankomst morgonen därpå och säger inte så mycket mer om situationen. Jag går vidare i livet och innan jag vet ordet av har jag stött på den andra av de två killarna som slog sig ner hos oss vid bordet häromdagen. Jag skrattar lite åt tillfälligheten men sugs med av hur trevlig vi har när vi blir ståendes på Hemköp och pratar om roliga minnen. Vi avslutar efter en längre pratstund och jag går hem med ett leende på läpparna.
Väl hemma plingar mobilen till, det är killen, kompisen till den andra killen och min fjolårs sommarkatt som smsar. ”Om du inte gör något speciellt ikväll får du gärna komma över”. Jag står och stirrar på telefonen med munnen vidöppen. Något säger mig att jag inte borde göra det, men jag blir också orimligt upprymd av tanken på att faktiskt göra det.
En halvtimme senare står jag utanför hans dörr. Det är ju så otroligt smidigt att vi bor så när, och det var kanske därför han blev min sommarkatt den där sommaren från första början. Jag släpps in och vi spenderar natten tillsammans.
Vad som följer de kommande sommarmånaderna är ett långt trassel av sura före detta sommarkatter, många onödiga samtal och trista diskussioner. Så från mig till er, återanvänd inte gamla sommarkatter, eller fiska i alla fall inte i en minimalisk pool 😉
Xx, Alma
