När jag packat upp min väska i min bungalow och det var dags för första klassen var jag taggad och kände mig så redo, men under genomgången om vad som skulle hända under den kommande månaden blev jag nervös och osäker.
Kommer jag klara det? Vill jag det här?
Vårt första yogapass var 2,5 timme långt och vi fick varken gå på toaletten eller dricka vatten under passet – då fattade jag att det här inte var någon lek utan att det kommer vara tuffa veckor framför mig. Efter morgonens yogapass väntade tre timmars teori och anatomi. Efter lunch var det dags för två timmar yogafilosofi innan vi hade ett till yogapass på två timmar. Våra dagar var fullspäckade med andra ord och varje kväll hade vi en ny läxa att plugga på. Efter vår första dag var jag helt slut och sov otroligt gott. Jag började känna mig taggad och fick snabbt en känsla om att jag ville vara bäst i gruppen. Vigast, smartast, ha mest rätt, vara lärarens favorit – var kom dessa tankar från?
Dags att sänka kraven
Som jag nämnde i den förra artikeln (klick!) så lärde jag mig inte bara en hel del om yoga när jag gjorde min utbildning – utan jag lärde mig en hel del om mig själv. Och framförallt om mina prestationer. Jag fick öva på att släppa taget och vara nybörjare. Jag påminde mig själv om att det blir svårt att vara bäst i gruppen när jag är den enda som inte pratar engelska som förstaspråk och aldrig har läst på vad alla muskler heter på engelska. Hela min utbildning var på engelska och det var såklart en jätteutmaning i sig, men det också otroligt lärorikt. Jag fick lära mig att sänka kraven på mig själv och ha fokus på att utvecklas, och det blev en så stor befrielse. Jag visste redan innan att jag var en presterade person men här fick jag det svart på vitt – och eftersom jag gillar att utvecklas och utmana mig själv såg jag det som en ny lärdom! Jag kan inte vara bäst på allt och det är helt okej.
Långsamt lyckades jag slappna av under veckorna som gick och började njuta mer av min tid i Indien. När jag släppte kraven mer blev det bara roligare och roligare, en lärdom jag försöker påminna mig om här hemma också. Att inte ta allt på så stort allvar, leka mer, ha kul och njuta!
Jag hade som tur var världens härligaste tjejer i min grupp, vi stöttade varandra och skrattade ihop. Jag tror att magmusklerna jag åkte hem med också kom från alla kvällar vi satt uppe ”sent” (klockan var väl nio eller liknande) och skrattade så att tårarna sprutade.
Yoga är för alla
Jag själv har läst mycket om yogans filosofi och är väldigt intresserad av andlighet och spiritualitet – just därför var filosofilektionerna mina favoritlektioner. I två timmar läste, pratade, lyssnade och diskuterade vi om sätt att leva och hela jag var engagerad! Jag märkte där och då att jag vill göra mer med det här. Så kände jag även när vi fick öva på att vara lärare för varandra. Såklart kändes det lite osäkert och ovant att göra det på engelska men jag älskade att hålla klasser och kände att språket kom snabbt till mig.
Jag åkte till Indien för att främst utveckla min egen yoga, men jag åkte därifrån och var helt säker på att jag ville hålla klasser här hemma. Jag vill dela min yoga, få fler att våga yoga, sänka kraven och föreställningen som finns om yoga. För alla borde få testa denna magiska kraft som finns i vår andning ihop med våra yogapositioner. Några veckor efter jag kom hem höll jag min första klass och då fick jag det svart på vitt – det här vill jag göra mer av!
Idag håller jag klasser uppe på min vind på Söder – men också på Youtube. Hoppas ni vill yoga med mig! 🙂
Här kan man skriva upp sig på min yogalista om man vill ha mejl när jag släpper nya yogatider
