Du är ingen bluff, vi lovar!
Varje dag behöver vi hantera alla krav som ställs på oss. Hanteringen sker medvetet och omedvetet, kraven ställs både av oss själva och av andra. Kraven kan handla om hur vi ska vara, hur vi ska se ut, hur vi ska må och hur vi ska bete oss. Kanske är det inte så konstigt om vi ibland tappar fotfästet och börjar tvivla på vår förmåga. Speciellt inte när alla andra verkar så lyckliga och lyckade. En välkänd och obehaglig känsla kan komma krypandes, en känsla som säger oss att vi inte förtjänar det vi uppnått och att vi bara lyckats charma oss till vår framgång. En känsla som säger oss att vi egentligen är en bluff.
Att vara rädd för att uppfattas som en bedragare är inget nytt, redan på sjuttiotalet myntade Dr. Pauline Rose Clance och Susanne Imes begreppet “Imposter phenomenon”, på svenska kallat Bluffenomenet. Individer som upplever bluffenomenet har svårt att äga sina framgångar och tänker istället att de beror på externa faktorer. Andra tecken på att du är drabbad av bluffenomenet kan vara att du är perfektionist, överarbetar och nedvärderar din egen insats. Det råder helt enkelt en stor skillnad mellan hur du ser på dig själv och din framgång jämfört med hur andra ser på dig och din framgång. I största allmänhet är det kvinnor som är drabbade av bluffenomenet och synnerhet drabbas högpresterande kvinnor av dessa tankar och känslor.
Du som läser detta är troligtvis kvinna, precis som vi, och kanske kan även du känna igen dig i den här beskrivningen. Igenkänningsfaktorn var total när vi läste in oss på ämnet. Omfattningen av fenomenet gick upp för oss först när vi frågade runt i vår kvinnliga bekantskapskrets. Det som då chockade oss mest var att kvinnor som vi såg upp till, kvinnor som uppnått framgång genom hårt arbete och engagemang också upplevde sig som bluffar. Där och då insåg vi hur problematiskt det är att vi och så många andra kloka, kompetenta, drivna kvinnor ständigt går omkring och ifrågasätter vår kompetens. Högst sannolikt är du INTE en bluff!
Tyvärr leder bluffenomenet ofta till negativa konsekvenser: du mår sämre psykiskt och din arbetsprestation blir lidande. Den ständiga känslan av att snart bli upptäckt genomsyrar hur du beter dig – när det går bra bortförklarar du det: ”jag fick jobbet för att jag charmade intervjuaren, inte för att jag var bäst kvalificerad” eller ”jag klarade tentan för att det var en lätt tenta” osv. Att ständigt gå omkring och oroa sig istället för att vara stolt över sina framgångar tar onödig energi. En av de förödande konsekvenserna kan vara att du till slut inte vågar satsa och söka utmaningar i livet, inte vågar söka drömjobbet eller söka in till drömutbildningen.
Vi behöver prata om detta fenomen. Att fler öppnar upp och sig talar om sina bluffkänslor är en av de saker som bidrar till att motverka dess negativa effekt. Här är några tips för att hantera dina bluffkänslor:
1. När du blivit medveten om dina bluffkänslor – utmana ständigt dessa föreställningar. Du kan prata med andra om din upplevelse samt be dem om konkret feedback.
2. När det har gått bra: skriv ner konkret fakta till varför det gick bra, till exempel alla timmar du lagt på förberedelse.
3. Fokusera på vad du uppnått istället för vad du inte uppnått.
Jennifer Amin och Sanna Forslund driver projektet Systerskapspsykologi. Projektet har som syfte att uppmärksamma psykologiska företeelser och mekanismer som berör och påverkar kvinnor negativt. Med grund i psykologisk forskning upplyser de och ger konkreta förslag på hur kvinnor kan motverka dessa negativa effekter för att bli tryggare i sin självbild och sin arbetsroll. För mer information om projektet, föreläsningar och workshops, kontakta dem på systerskapspsykologi@gmail.com
