Vad skiljer Milano Fashion Week från resten?

Milano Fashion Week blev allt annat än bara mode för mig. Tanken att göra en snabb sista minuten-visit på den italienska modeveckan blev inte lika smidig som jag trodde. Efter inställda flyg, byte av flygplats och förseningar landade jag i Milano 18 timmar efter startskott. Men vad är en försening när du sluter upp i Italien bland kreativa modemänniskor, underbar mat och spännande Fashion Week-fester! Så, vad för mode hann jag se på mina 24 timmar under modeveckan i Milano?

Angel Chen bjöd på en färgsprakande fest. Till skillnad från andra varumärken gillade jag att man har satsat mycket på den monokroma looken, vilket jag tror är helt rätt riktning (efter många säsonger med fokus på ”color blocking”). Favoriten blev utan tvekan de randiga looksen (ovan, vänster) som i princip bestod av ett tygstycke stylat som en klänning – jag blev helt såld.

Christiano Burani är med sin kvinnliga stil och öga för detaljer duktig på att skapa produkter som talar för sig själv. Varje skapelse har ofta något som utmärker den (exempelvis markerade sömmar eller mönster) vilket ger en helhet även till den monokroma looken. Med inspiration från kimonon så blev den helvita outfiten med markerad midja (mitten) den jag helst bär till hösten.

Både när det kommer till design och presentation tycker Alexandra Moura om att sticka ut. Spännande material, ansiktsmålning och texter var bara några detaljer vi fick uppleva utöver kläderna. Bland rutiga kostymer så var det en gul jacka (höger) som fick mig att tappa hakan. MÅSTE ha den!

Till skillnad från andra stilar jag fick se i Milano så var Marios kollektion mer edgy – både i material, färger och detaljer. Man bjöd på en del plagg som verkligen talade för sig själv och drog uppmärksamhet. Den gul-blåa (heja Sverige!) lackjackan med utsvängd form (ovan, vänster) kändes helt rätt inför hösten. Att lyckas med klassiska ytterplagg i nytänkande version är det många som – försöker men få som lyckas.

Min första känsla kring Atsushi Nakashima kollektion var hur spännande dess trenchcoats var, både i design och material. Desto fler looks som gick ut på catwalk desto bredare log jag. Favoriten blev en version av trenchcoaten som fokuserade på det militärgröna i kombination med ett blankt material och fantastiska skärningar (mitten).

Laura Biagiotti är ett av de italienska modehusen som jag tidigare inte kommit i kontakt med, men blev helt såld på men allt från mönster, färger och design föll helt i min smak. Att de tar stilen med höst-shorts över mönstrade strumpbyxor (höger) tillbaka älskar jag – de var säkert 6 säsonger sedan den sågs flitigt på catwalk. Gärna i en grön-rosa kombination i sammet, såklart.

*

Vad ser vi för gemensamma trender från sista dagen på Milano Fashion Week? Till skillnad från andra modestäder tycker jag att italienarna vågar lite mer. Man vågar sig på både nya som gamla trender men på ett kreativt sätt. Om det franska modet är det eleganta så skulle jag säga att det är italienarna som sätter de stora trenderna. Vad jag syftar på? The Attico grundat av IT-tjejerna Giorgia Tordini och Glida Ambrosio som sätter trend efter trend. De följs slaviskt av den internationella pressen så väl av vad som kallas ”street style stjärnorna”. Själv är jag också ett fan av The Attico och känner av en stor generell trend efter säsongens modeveckor som även de bjöd på är: håll i er – efter många år med det klassiska dammodet (läs: Céline) så är det korta, sensuella och sexiga tillbaka. Dra på er det kortaste ni har tillsammans med de högsta bootsen ni kan hitta, oh yes!