Bild bubbel: Pernilleteisbaek
Dagen som går i bubblets tecken är precis runt hörnet. Och vad passar då bättre än en Crash Course i bubbel för att välja rätt variant dagen till ära? För visst är det en djungel av olika alternativ när det kommer till vår festligaste dryck? Ibland kan det vara helt obegripligt att förstå skillnaden mellan dom. Mousserande vin har lika många skepnader som vita viner. Förutom att dom kan göras på en mängd olika druvor, kan dom också göras med olika tillverkningsmetoder – vilket givetvis ger vinet olika karaktärer och smak.
Här är de vanligaste metoderna som används
Traditionella metoden – Den mest tidskrävande & kostsamma metoden
Den här metoden är den mest komplexa metoden att tillverka mousserande vin på. Efter att man har gjort ett stilla basvin tillsätter man en liten mängd socker och jäst i flaskan för att kicka igång ännu en jäsning som bildar kolsyran. När andra jäsningen är klar sjunker en fällning av rester från jäsningen till flaskbotten. För att få bort fällningen ur flaskan skakas och vrids den successivt upp och ner tills bottensatsen ligger i flaskhalsen. Då fryser man flaskhalsen, plockar av kronkapsylen och med hjälp av trycket i flaskan avlägsnas jästcellerna. Med trycket försvinner lite vin och man avslutar därför med att tillsätta en blandning av vin och socker, vilket kallas dosage. Nu är vinet klart och redo att få sin kork och stålgrimma! Viner som görs såhär får ofta aromer av rostat bröd och det är kombinationen av tid med jästfällningen och lagringstiden som ger den komplexa aromen.
Transfermetoden – Förenklad variant av Traditionella metoden
Det stilla basvinet får även här jäsa en andra gång i flaskan. Men istället för att filtrera vinet genom den tidskrävande metoden där flaskan långsamt ska snurras upp och ner så töms flaskorna ner i en trycktank där de filtreras och får sin sista touch av dosage innan vinet buteljeras i nya flaskor.
Tankmetoden – Volymmässigt den vanligaste metoden
I den här metoden låter man det stilla basvinet ligga i en trycktank istället, där man tillsätter socker och jäst och bildar kolsyran. När jäsningen är klar sötas bubblet för att sen hällas på flaska. Den här metoden som inte innefattar en längre tids lagring på jästfällningen innebär att vinet behåller mycket smak från basvinet och druvan och blir mycket fruktigt.
Vilket bubbel är vad?
Champagne – Bubblets bubbel
Ja, det är ju världens mesta kända mousserande vin! Champagne som område är ursprungsskyddat vilket innebär att det mousserande vinet bara får kallas för Champagne om det kommer därifrån. Det görs enligt den Traditionella metoden och de vanligaste tillåtna druvorna här är gröna Chardonnay och röda Pinot Noir och Pinot Mineur. I Champagne ska vinet få gotta sig med jästfällningen i minst 12 månader och den totala lagringen är minst 15 månader. För årgångschampagne gäller minst 36 månaders lagring.
Crémant
Vi är kvar i Frankrike och Crémant heter det mousserande vinet om det kommer från annan region än just Champagne. Crémant görs också enligt Traditionella metoden men har kortare lagringskrav (9 månader) och olika druvor används i olika regioner. Vissa Crémant påminner om Champagnens lite brödiga toner i smaken medan andra är mer fruktiga.
Cava – Spaniens motsvarighet på Champagne
Cava görs över hela Spanien men inom geografiskt ursprungsskyddade zoner och det främsta området är Penedes. De vanligaste druvorna i Cava är de tre inhemska druvorna Xarel-lo, Parellada och Macabeo. Cava görs också enligt Traditionella metoden och ska lagras minst 9 månader på sin jästfällning, Cava Reserva minst 15 månader och Cava Gran Reserva minst 30 månader. Nytt från och med januari 2022 är att Cava som lagrats längre än 9 månader kommer kallas för Cava de Guarda och har vinet lagrats längre än 1,5 år kallas det för Cava de Guarda Superior och 2025 ska alla viner inom Superior-kategorin vara ekologiska.
Prosecco
Till skillnad från alla ovanstående görs Prosecco på Tankmetoden. Vinet är ursprungsskyddat och görs i nordöstra Italien, främst på druvan Glera. Prosecco lagras kortare tid i ståltanken före buteljering och kategoriseras efter hur sött det är, där brut är torrast, dry mittemellan (och vanligast) och extra dry är sötast. Står det Frizzante på etiketten är bubblorna pärlande och står det Spumante är bubblorna påtagligare. Sen 2020 är det även tillåtet att göra roséprosecco. Eftersom Prosecco görs enligt Tankmetoden bevaras druvans karaktärer och vinerna blir mycket fruktiga.
Spumante – samlingsnamn på mousserande vin i Italien
Spumante betyder nämligen mousserande och Spumante kan göras på olika druvor och enligt olika metoder.
Pet Nat – Naturligt mousserande viner
Eller Pétillant Naturel som betyder naturligt pärlande. Det här är ett ofiltrerat bubbel som har börjat jäsningen i vintank för att sen föras över till flaska och avsluta jäsningen där. Vinet försluts med kronkapsyl under jäsningen, vilket bildar bubblorna och det är vanligt att låta kronkapsylen vara på istället för en kork. Metoden som används för att göra Pet Nat heter Methode Ancestrale och är den ursprungliga metoden som använts för att göra mousserande vin som. Pet Nat kan göras över hela världen.
*
Vill du läsa fler artiklar från Nick, FORNIs sommelier? Klicka här!
