Bild: Humanlovers
Så var sommaren förbi, som i en ljusglimt farandes i ljusets hastighet kom den och likaså gick den. Den var kort men den var väldigt god, och ska man hårdra det hela så är det väl att sommaren kommer och går som är det ända självklara med årstiden. Något som också kan tyckas vara lika delar självklart och lika delar oklart, så är det våra allas sommarkatter. Dom som vi faller handlöst för så fort solen lyser med sin närvaro och som vi likaså tappar intresset för i samma sekund som höstvindern kommer som en sommarnattsbris. Men vad är egentligen grejen med dessa sommarkatter? Varför skaffar vi dom? Varför blir vi inte av med dom? Och varför får vi alltid upp ögonen för de som är motsatsen av vår faktiska stil bara för att det är sommar?
Allt det här ska jag nu berätta för er, jag har nämligen själv avverkat en hel del sommarkatter genom mina år. Får jag säga det själv så skulle jag faktiskt till och med kunnat gå under alias ”katt-tämjaren”. Men nog om mig, det är ändå inte om mina sommarkatter som den här texten ska handla om. Det är nämligen om er – och speciellt ni som sitter inne på några oönskade sommarkatter. Eller kanske sommarkatter som tror att dom kommer att bli bofasta även över vintern.
Vad gör man då med en person som man kanske har haft det glittrigt med under sommaren men som inte inser sin plats? Tyvärr så finns det ju ett enkelt svar, som man sällan vill höra. Men att vara ärlig och rak är det absolut bästa alternativet. Det ska jag inte hymla med. Oavsett om du väljer att skicka ett sms eller om du vill ta det face to så är det mest praktiska du kan göra att säga som det är. ”Det var väldigt kul att ha en sommarflirt med dig, men det här kommer tyvärr inte bli mer än så”. Så gör en rimlig och resonlig person som vi ju alla är i mer eller mindre utsträckning några gånger i månaden. Men om man är på sitt andra humör (som alla vanliga personer faktiskt har) så kanske man tycker att det är jobbigt att ta den dialogen. Då kan du förstås blocka hens telefonnummer, ducka så fort du ser din gamla flamma på stan och låtsas som det regnar så fort personen kommer på tal. Vi har nog alla varit den som gjort den totala duckningen några gånger. Men efter den här sommaren så kanske vi kan komma överens om att försöka vara lite mer rimliga än så. Välj alternativ ett i den här texten snarare än alternativ två och du kommer att slippa en väldans massa huvudvärk som en belöning av ditt beteende.
Något som räddar mig ur mina svaga tankar allt som oftast är att fundera och reflektera över hur jag skulle vilja bli bemött själv. Även om jag hade vetat att jag och personen i fråga bara hade en sommarfling så hade jag förstås velat ha ett avslut på det hela. Sätt in dig i den andra personens perspektiv och öva på din empatiska förmåga. Det kommer att kännas så mycket bättre i magen efteråt. Och du… glöm inte att vi alla vill vara den som duckar en sommarkatt men det behöver inte betyda att vi faktiskt ska ducka en sommarkatt.
*
Vill du läsa fler krönikor från FORNIs sexpectation? Klicka här!
