Bild av cottonbro via Pexels
När jag var med i podcasten Karriärskontraktet för en tid sedan blev jag ombedd att hålla en monolog om ett tillfälle som påverkat mig. Jag satt länge och tänkte på vad jag kunde berätta om som skulle relatera med andra. Något som till och med kunde hjälpa någon. Till slut valde jag att dela med mig om den stunden jag trodde jag skulle bli avslöjad som en bluff framför 400 främlingar; om känslan att jag tagit mig vatten över huvudet — för den är vanligare än vad vi tror.
Imposter Syndrome, eller bluffsyndromet som det översätts till på svenska, är känslan av att du inte förtjänar den uppmärksamhet och beröm du får — även om du har jobbat hårt för den. Det handlar inte bara om dåligt självförtroende, utan vi som lider av syndromet har en vana att basera våra prestationer på ”tur” eller ”bra timing” och känner oss som bedragare i det sätt vi har lyft fram våra talanger.
Det är en jobbig känsla, och en väldigt vanlig sådan. I en studie som gjordes i England visade att två av tre unga kvinnor har känt av Imposter Syndrome någon gång på jobbet de senaste tolv månaderna – och stora namn som Serena Williams, Meryl Streep och Tina Fey är bara några som har erkänt att de har brottats med tanken. Och om Meryl Streep, som har vunnit 157 priser för sitt skådespel, är rädd för att hon inte har någon talang är det faktiskt okej för oss att också vara rädda ibland. Även om det kan skada oss i längden om vi inte ser över det.
Så varför är det här ett problem för kvinnor, speciellt i arbetslivet? Förutom att det inte är så kul att gå runt med känslan att du kommer bli ”avslöjad” så är det mindre troligt att du söker dig till högre löner eller kommer med nya idéer på team-mötet. Om du känner igen dig kan det vara dags att se över vad du kan göra för inse hur bra du är. Här kommer tre saker du kan tänka på:
Tänk på hur du pratar
Kvinnor använder ofta ord som ”kanske”, ”möjligtvis” och ”tror jag” för att avväpna eller ta bort fokus från deras åsikt. Jag själv har själv varit skyldig till det här, speciellt i gruppsammanhang. Senast förra veckan sade min pappa till mig att inte alltid ”tänka” saker: ”du måste tycka till!”. Jag insåg att istället för att börja en mening med ”jag tycker…” säger jag ”jag tänker…” av samma anledning som ovan, jag behöver inte ta ägandeskap ifall åsikten inte skulle tas emot väl. Men hur kan vi förvänta oss att andra ska tro på våra idéer om vi själva, om än omedvetet, inte gör det? Försök skippa ord som försvagar vad du står för.
Kom ihåg allt du har gjort
När du börjar ifrågasätta dig själv, kom ihåg alla bra saker du har gjort och som har sagts om dig. Jag försöker skriva en lista lite då och då för att påminna mig själv om hur mycket jag kan och har varit med om; den är faktiskt ganska lång. Gör en du också, och om du har svårt att göra det själv kan du be en vän hjälpa dig. Oftast värderar en utomstående våra talanger mer än vad vi själva gör. Ha listan på kontoret eller i väskan och läs den när du känner att du behöver en extra boost.
Fake it ’til you make it
Det finns en anledning till att det här uttrycket använts så ofta. Det handlar inte om att du ska ljuga om dina kunskaper, men att ibland kan att låtsas som att du faktiskt tror på dig kan hjälpa dig nå dit. Den här ”fake it ’til you make it”-mentaliteten har pushat mig till att ta mig an föreläsningar och uppdrag jag annars inte hade vågat de senaste åren. Och nu behöver jag inte fejka det längre.
[su_note note_color=”#ffffff” text_color=”#000000″ radius=”3″ class=””]
Skriver du engelska mejl på jobbet och använder Gmail? Det finns ett plugin du kan installera i Chrome som ger dig en notis om du använder för ursäktande språk (likt det ovan) i dina mejl. Ladda ner pluginet ”Just NOT Sorry” här!
[/su_note]
