Resor

Att bli som syskon och se en leopard.

I torsdags var det vår sista dag på savannen. Vi gick upp tidigt, redan 04.00, och strax därefter var vi på väg ut. En dryg timme senare, när solen precis höll på och kika fram, så stannade vi upp.

Och se, där var något!

En ståtlig leopard som låg och solade sig i morgonens första strålar. Så vacker och majestätisk.

Otroligt graciöst såg vi sedan hur den tog sats och hoppade upp i trädet bakom den. När vi kikade upp såg vi en antilop som hon hade släpat med upp till trädet, för att skydda sin fångst. Väl uppe började hon äta på sin frukost och det fanns någonting fascinerande med det – jag tror liksom aldrig att jag varit så nära the wild life haha. Vilken respekt man får.

Efter några timmar var vi tyvärr tvungna att röra oss tillbaka till huset där en sista frukost väntade. Sedan började den 36 timmar långa resan hem igen.

Och här har ni det fantastiska team som jag gjorde den här resan tillsammans med. Det är häftigt, för när man reser såhär intensivt kommer man varandra väldigt nära. Nästan syskonlikt. Man delar på filtar när temperaturen är låg, man lär sig när någon är hungrig, man förstår rörelsemönster och humor.

Från höger får ni nu en liten presentation av gänget:
Emil, som är bror till Wilma och driver youtube-kanal tillsammans med henne. Han har en nyfikenhet som går hand i hand med känslan av att hela världen ligger under ens fötter. Driven, fokuserad och med ett stort leende på läpparna. Jag ser fram emot att följa hans karriär för jag är övertygad om att den kommer bli spännande.
Thomas, som jobbar på Maria Nila och skrattar på mitt favoritsätt i hela världen. Min farfar och Sam skrattar på samma sätt, man blir verkligen GLAD av deras skratt. Thomas är rolig utan att alltid veta om det och ärlig på ett sätt som är befriande. Hans nära kan skatta sig lyckliga.
Andrea, som en syster. Det slog mig på resan att hon är sinnessjukt roligt. Jag går liksom runt och småfnissar omkring henne. Hon kan vara stenhård och bränna av ett monsterleende inom loppet av två minuter. Businessminded som få i hennes ålder, men också trygg och självsäker.
Wilma, så imponerad av henne. Hon vet vad hon vill och skapar content som är 100% dedikerat. Hon kan sin målgrupp och är inte rädd för nya utmaningar. Det märks att hon och Emil är ett radarpar. Hon är snäll, alltid glad och lätt att ha att göra med, vilket låter som en självklarhet men inte alls är det när man reser på det här sättet i jobb. Ett proffs.
Alex, som också jobbar på Maria Nila. Först och främst är jag ständigt imponerad över hur de tar Maria Nila framåt i utveckling hela tiden, ständigt, inte bara för varje år utan för varje vecka. Insatsen är ju att ge allt man har i sitt jobb, men vinsten är också ganska cool. Att se ett företag växa och gro, hamna där man vill, komma dit man har drömt om. Det märks att Alex har haft en viktig del i den resan. Han är ett nöje att jobba med – alltid positiv, proffsig och lösningsorienterad. På kvällarna brukade vi sitta ute och prata om livet, relationer, karriären och vad som egentligen är viktigt. Älskar nya vänner som man kan göra det med.

Och så var vi vid slutet – resan är över men ni kommer såklart att få mer. Produktionsteamet kommer att skicka sitt material som jag kommer att skapa inlägg av i mina kanaler inom kort! Ser så mycket fram emot att visa er lite rörligt också från resan.

Puss!

Resor

Plantera träd, träffa barn och ta hand om vilda djur

Hej, och välkomna till min onsdag i förra veckan. Här är klockan 07.20, om tio minuter ska skolans klocka ringa in, men så länge hänger vi på skolgården. Jag är i norra Sydafrika. När jag promenerar in på skolgården möts jag av barn som springer fram med stora leenden.

”Hi, we’re you from?” frågar ett av barnen.
”You are so pretty” viskar ett annat.
En av flickorna stryker sin hand längst med mitt ben och jag drar min hand över hennes flätor.

Jag vet inte om jag någonsin har kommit till en plats och känt mig så välkommen som jag gjorde när vi besökte den här skolan?

Anledningen till vårt besök var för att vi skulle plantera träd med en organisation som planterar träd med skolbarn. Vi var dock lite tidiga, vilket resulterade i att vi fick hänga med alla barnen på skolan innan det ringde in för dagen. När klasserna började, blev vi inbjudna till en klass för att vara med på deras morgonbön.

Efter en timme var det dags att plantera träd.

Jag fick äran att plantera ett träd med skolans rektor. För varje träd som planteras läses en dikt upp samtidigt, så fint och kärleksfullt.

Här är Andrea och Thomas som planterar på 🙂 (snodde några av bilderna av Andrea förresten).

Mina timmar med skolbarnen är jag tacksam över. De gav mig förståelse, respekt och kärlek.

Efter vårt besök på skolan år vi en ljuvligt god, vegansk brunch innan vi tog oss vidare ut igen. Min magiska klänning finns här (annonslänk).

Denna gång skulle vi träffa en organisation som jobbar för att rädda elefanter som är orphans eller har hamnat fel (tror vissa kom från ex. zoo och liknande). Maria Nila har nämligen donerat pengar till denna organisation för att rädda en elefantbebis vars mamma blev dödad, baby Timita heter hon och vår förhoppning var att kanske få träffa henne.

Och titta – där i mitten står den lilla! Idag är hon två år och mår hur bra som helst. Det dessa människor gör är att de har skapat en ny flock av elefanter som inte haft någon naturlig tillhörighet. Sedan hänger dem med elefanterna varje dag ute i naturreservaten så att de inte råkar illa ut. Snacka om att viga hela sitt liv åt det man brinner för <3

Dessa elefanter går till detta vattenhål och dricker vatten ungefär samma tid varje dag, så vi hälsade på dem där.

Här är Timita och den nyaste i familjen, Baby Charlotte, som precis har hittats och räddats. De var så nyfikna, barnsliga och lekfulla. Aldrig sett något sötare i hela mitt liv tror jag?

En glad tjej med glada elefanter i bakgrunden.

Lite rädd blev jag dock, när jag var såhär nära en av de större elefanterna. Det här är alltså ingen zoom på kameran utan jag var en halvmeter ifrån honom. Mäktigt.

Och efter en heldag åkte vi tillbaka till huset, tog en öl i solnedgången och åt en tidig middag innan jag kröp i säng strax efter nio.

En 100% dag i livet.

Resor

Att se en vild elefantbebis för första gången.

I tisdags gick hela gänget upp tidigt för att äta frukost i huset och sedan ta oss ut på savannen. Vi hade en heldag från 08.00-18.00 inbokad med organisationen ”Elephants Alive” som jobbar med att rädda och ta hand om elefanter i området.

Här står jag och Andrea, morgongosiga och njuter av solens värmande strålar, helt ovetandes om vilken underbar dag som stod framför oss.

Det första vi såg när vi tog oss ut var ett gäng giraffer. Giraff är ett av mina favoritdjur i hela världen. De är så söta med sina stora fläckar, långa halsar och magiska ögonfransar.

Elephants Alive har stenkoll på elefanter i området. Vilka åldrar, hur deras personligheter är, deras beteende. Det var så roligt, för de som jobbade för organisationen blev lika exalterade som vi blev när elefanterna kom. Trots att de ser elefanter flera gånger i månaden. Det säger en del om deras oerhörda kärlek till detta ståtliga djur.

Helt plötsligt stod dem alltså där. Vi åkte på savannen och hörde någon viska ”Titta där, en elefant” varpå vi stannade och såg hur ett tjugotal elefanter promenerade fram bland buskarna, rakt emot oss. Helt blickstilla stod vi, vågade knappt andas, helt blown away av detta mäktiga djur som tornade upp sig framför oss.

När bebisarna kom så började vi dock låta lite. ”Åååh, herregud, det är inte sant, inte vilda elefantbebisar, nu kan jag dö lycklig”. Svårt att förklara den känslan men det var så sjukt coolt.

Jag var lite nervös över att vara ute såhär en hel dag eftersom jag är åksjuk och måste kissa varje timme. Inte ultimat för att sitta i en terrängbil ute på savannen hela dagen. Efter en timme behövde jag kissa första gången. Jag fick veta att jag ska välja en buske bakom bilen (eftersom vi har åkt förbi och inte sett några djur i närheten) – sagt och gjort. Men när jag satt där på huk och kissade (sorry för detaljer haha) såg jag ett par zebror några hundra meter bort.

Det var också ett sånt ögonblick som grep tag i mig. Att sitta på huk på en savann och kissa bredvid ett gäng vilda djur. Så långt ifrån min verklighet, men samma jord.

Det här var min safarilook för första dagen!

Shorts (nya!) från Adoore, sneakers från Nike, skjorta från Ralph Lauren, solisar från Celine.

Alltså kolla bara på den!

Vi hade tydligen en extrem tur som stötte på så många fina, snälla elefanter under vår biltur genom savannen. Förutom dem såg vi allt ifrån hyenor till zebror, små pumbas, antiloper i mängder, babianer, otroliga fåglar och vips – en flodhäst mitt i allt!

Typ en livsdröm att se en flodhäst, så sjukt djur.

När solen började gå ner åkte vi hemåt igen, kanske lite mot allas vilja. Vi hade haft en sån ljuvlig dag och alla var på sitt bästa humör. Solen hann gå ner innan vi var hemma, det sprang hyenor ikapp med bilen när vi åkte, den hade inget tak och det var 8 grader ute. Trots kylan och mörkret satt vi under filtar, delade systerligt och broderligt, och skrattade högt åt alla upplevelser.

Väl hemma serverades vi ännu en ljuvligt god, vegansk middag innan alla kröp i säng vid 21.00.

Tack Elephants Alive och Maria Nila för att ni tog med mig på den här upplevelsen ♥

Resor

Första dagen i Sydafrika

Hej älsklingar,

Just nu sitter jag utomhus vid en öppen eld och dricker en öl i det här fantastiska huset där vi bor.

Vi är i Hoedenspruit som ligger ganska högt upp i norra Sydafrika, inte långt ifrån Krügerparken. I måndags landade vi och åkte direkt ut på vårt första äventyr!

Vi är ju här för att besöka de välgörenhetsorganisationerna som Maria Nila donerar pengar till och första organisationen var Black Mambas.

Ett gäng SUPERCOOLA kvinnor som är ute och vaktar områden för att förhindra tjuvskyttar som skadar djuren för att få tag på deras horn etc. Så hemskt och så coola kvinnor som är ute på nätterna och letar efter fällor att ta bort och djur att skydda. HEJA DEM.

Vi fick följa med dem ut och se hur det såg ut när de är i arbete.

Och mitt i allt kom två giraffer gåendes på en kvällspromenad. Tappade andan då. Att tre timmar efter landning se vilda giraffer, det är så coolt alltså. Blev helt pirrig i kroppen. Tack livet för den känslan, att få se en vild giraff för första gången.

På kvällen åt vi en vegansk middag, allt vi äter på denna resa är veganskt. Till förrätt blev det en supergod tomatsoppa. Imponerad över hur bra vegansk mat de lagar här.

Tack Andrea som fotade några av bilderna, du är bäst!

Nu däremot, väntar nästa middag i huset. Det doftar ljuvligt. Hoppas att ni har en bra nationaldag, puss!

Förresten – glöm inte att följa mig på Instastories där jag har lagt upp SJUKT häftiga videos från senaste dygnet, ni kommer tuppa av när ni ser elefantbebisarna!!!

Resor

Vårtryffel, pizzabonanza och nya pojkvänner

Hej hopp, här kommer del två från min långhelg i Italien!

I söndags, efter vår morgonprommis, åkte vi en halvtimme bort till en liten by där det fanns en liten restaurang som serverade en hel lunchmeny med vårtryffel. Gärna för mig!

Det var 22 olika små rätter totalt, här ser ni förrättstallriken :))) MUMS.

Om jag skulle fotat alla rätter hade ni blivit brutalt uttråkade tror jag, så ni får nöja er med denna vackra lilla pasta med svamp. Vad vore livet utan mat hörrni.

Det var jag, Timmy, nonna, nonno och min faster som åt lunchen och efter ett gäng timmar tog vi oss tillbaka hem igen.

På söndagskvällen låg vi i matkoma, så det blev en lätt middag och sova tidigt.

Även italienarna har långhelg denna helg, så det var massa folk ute i måndags. Vi gick till La Tavernetta Sul Mare som är en skaldjursrestaurang vid stranden som vi älskar. God mat i all sin enkelhet, precis vid havet dessutom.

Vi åt kall fisk till förrätt. I stort sett all fisk vi äter i Rimini är uppfiskade samma dygn, så färskt som det bara kan bli.

Min ena kusins kille har en fiskebåt och när den kommer in vid 03 på natten säljer de sen vidare fångsten till de lokala restaurangerna och butikerna. Även min farmor och farfar brukar få lite fisk om de har tur 🙂

Som jag älskar det här gänget!

Resten av dagen låg vi på stranden, läste böcker, lyssnade på podcasts och somnade till i solen. Livet <3

På kvällen var det dags för middag med hela gänget, totalt var vi nio stycken, dessutom skulle vi träffa min ena kusins kille för första gången. Mycket spännande 🙂

Medan vi väntade på resten frågade vi en man på gatan om han kunde fota oss. Det kunde han!

Bra blev det dessutom. Älskar den här bilden, min farfar som asgarvar när killen som fotar ska skämta med oss och börjar springa iväg med telefonen hehe.

När jag skickade den här bilden i en gruppchatt med mina kompisar frågade dom om Timmy var adopterad. Haha. Han ser verkligen inte ut att höra hemma bland oss minisar.

Det blev pizza på vår favvopizzeria. Eftersom jag inte tål mozzarella tar jag alltid den pizzan med mest topping för att det ska hända något hehe. I måndags blev det deras egna specialpizza med extra allt. Mums.

Resor

Världens godaste pasta och farmors träningskläder

I fredags landade vi precis lagom till lunch. Nonna och nonno har köpt en ny lägenhet som ligger mer centralt i Rimini, så vi började med en rundtur innan våra kusiner kom över för att äta lunch tillsammans.

Tortellini <333

Efter tortellinin blev det vitello tonnato med någon grönsak jag inte har sett tidigare. Såg ut som sjögrässallad? Mycket god i alla fall.

På eftermiddagen spelade jag och Timmy yatzy på balkongen. Det blev ett gäng vändor under dessa dagar hehe…

I lördags tog vi det lugnt hela förmiddagen och sen var det dags för helgens höjdpunkt – lunch på Delinda! Delinda är ett av våra favvoställen i Rimini, det är en enkel restaurang vid en stor väg som serverar tagliatelle con ragu e piselli (köttfärssås och ärtor). Den var stängd för renovering förra året men nu var den tillbaka – riktigt fin dessutom! Om man jämför med hur den såg ut innan haha. Vissa ställen vi äter på i Italien ser inte mycket ut för världen, men maten är helt otrolig. Delinda är ett sånt ställe, men nu hade det faktiskt blivit himla fint.

VÄRLDENS godaste mat.

Efter lunchen hängde vi på stranden och på kvällen var vi hemma hos min kusin Denise och hennes kille Matteo för god mat och dryck.

I söndags gick jag och Timmy en powerwalk längst med stranden, det var halvmaran så vi hejade på ordentligt! Fasiken vad imponerad jag är över alla som springer lopp alltså, så starkt jobbat.

Jag hade på mig min farmors träningskläder för hade inte med mig några egna haha. Limoncello-gult sett från Champion, det var faktiskt inte så tokigt. Sulan lossnade dock på skorna när jag gick, de sjöng på sista versen, så dagen efter åkte jag och Timmy för att köpa ett par nya till nonna. Det blev ett par superfina från Nike i överraskningspresent till henne. Och en solros för det älskar vår farmor 🙂

Nu måste jag boarda plan nummer två här i Munchen, fler bilder kommer senare!

Rekommenderade inlägg

Resor

Ett morgoninlägg från Italien

God morgon,

Jag smög upp vid åtta med mejlen för att påbörja dagens to do-lista. Mars-maj är mina mest hektiska månader på året tillsammans med september-december och det märks. Jag sitter dessutom med ett par stora projekt som är lite pirriga, man vill ju att allt ska gå i hamn liksom.

Men fy skam är det inte, att jobba med sitt egna företag på en balkong i Italien. Morgonsolen som nosar vid mina fötter, markisens lilla lugg som fladdrar i vinden, doften av blommorna som nonna har fyllt upp balkongens alla ytor med. Om jag lyssnar hör jag två pojkar som spelar fotboll nedanför och känner hundens nosande vid mina fötter.

Det blir en bra dag det här.

Jag hoppas att ni har en mysig långhelg, jag är så glad att jag tog mig tiden att åka till Italien den här helgen. Att åka med min bror och hälsa på våra farföräldrar, att gå in i pensionärslivet såhär, det finns någonting befriande i det. Jag har knappt tagit några bilder (framför allt inte på mig själv!), bara när jag har haft lusten framme att dokumentera något eller göra mig fin. Jag har låtit huden vila från smink. Jag har ätit så att jag nästan tuppat av och så har jag vilat. Det är inte klokt vad jag har vilat. Lyssnat på podcasts på stranden, gått morgonpromenad, hejat på maraton, spelat tio vändor yatzy, ätit långa måltider.

Och mitt i allt så inser jag – det är det här som är livet. Livet finns i det lilla ju. I frukostkaffet, i ett bra slag på yatzyn, i våra gemensamma skratt, i den perfekta pastasåsen, i sanden, i havet, i doften av ett helt land som står i blom.

Ibland behöver man åka hem till sina nonni för att inse något så alldeles enkelt. Det här är rikedom.

Nu ska jag äta upp min frukost och jobba undan för dagen, så att jag får tid till allt annat efteråt. Vi hörs lite senare med veckans planer. ♥

Michaela Forni

Kategorier

Arkiv